Nu börjar skogsbruket gå över i jordbruk – odlingsplanen skall göras upp. Vad skall jag så ? Som vanligt har jag köpt gödsel redan förra hösten och vanligen använder jag eget utsäde. Vi har haft veteodling och tidigare också rybsodling. Men nu är vetepriserna nästan på nollnivå (under 10 cent per kg) och rybsen har haft för mycket sjukdomar – mest har bomullsmöglet sänkt skördarna radikalt.
Jag hörde på lantbrukssällskapets information och den bekräftade vad jag redan kommit fram till: Odling är inte lönsam. Jag har nästan två års veteskörd i lager och jag tänker inte ge bort den till inget pris alls.
Så det lutar åt att det blir 50 % gröngödsling, 15 % naturvårdsåker och sedan 35 % vete (på de bästa åkrarna). För att veteodling skall kunna ge nånting måste man med dessa priser få skördar på 5500 kg/ha och det lyckas inte på våra bevärliga leråkrar – om man inte har en ovanlig tur med vädret. Och det har man sällan här. Vi har tyvärr torra försomrar och våta höstar och det borde vara tvärtom.
Så nu skall jag hjälpa till att minska på överskottet och samtidigt passa på att fixa diken och våta lägder och få litet bättre skick på åkrarna med gröngödslingen. Och kanske experimentera litet med nya sorter – man förlorar ju inte mycket då priserna är dåliga.
Att spruta och gödsla vilt skulle kanske ge någon tia till per hektar men då är det närmast firmorna som förtjänar hundratals euro per hektar. Och det blir ännu mera överproduktion och priserna sjunker ännu mera. Det verkar inte riktigt klokt.
I fjol odlade jag vete på hela arealen men det blir nog en drastiskt omsvängning i år. Men så är det med marknaden. Man är tvungen att reagera snabbt och radikalt. Ingen vet vad man får för vetet på hösten så det är liksom hasardspel.
Bonden har blivit brandman (liksom Kalle) – han sitter och väntar på att det skall behövas mat (börja brinna). Och då gäller det att ha åkrarna (brandbilen) i skick. Nån påstår att det blir brist på åkermark år 2020 – om bara tio år. Så det lönar sej inte att kasta yxan i sjön än. Bättre att hålla den slipad och klar …
Enligt min förmening är det viktigare med kvalitet än med mängd idag, och där kan man ha mer än ett par 10-or på att tex spruta mot sjukdomar. TROR jag!
Problemet med kvalitet är att man sprutar och sprutar och så blir vädret sådant att allting är foder i alla fall.
Det är närmast fråga om hur mycket pengar man satsar i förhållande till risken. Min riskbenägenhet börjar vara ganska låg (=gammal bonnlurk) och jag satsar bara då jag 1) har mycket stora chanser att få pengarna tillbaka och 2) man får mycket för det man satsar.
Och så är det (he-he) ren avundsjuka: Firman får garanterat mina hundratals euro medan jag sitter och biter på naglarna och kollar vädret stup i kvarten för att se om jag förlorar allt jag satsat. De får pengarna och jag får risken.
Jag kunde gå med på att dela risken: De får betalt ifall jag får en bra skörd – annars inte.
Men visst är det kvalitet som gäller. De senaste årens jakt efter stora skördar har gått fel då kvaliteten gått ned på sorterna.
Kanske dags att börja fundera på att odla ekologiskt ?
Det har jag funderat på i många år, men det är tyvärr i princip omöjligt utan djur
Kämpa på
Hur får man högt protein på vete ekologiskt
Visst har jag funderat på ekologisk odling – speciellt då Yara chockhöjde gödselpriserna nästan 300 %. Men precis som Kalle skriver så tror jag det behövs djur och så är det frågan om kvalitetskraven. Just proteinet kan vara ett problem.
Jag är ju uppväxt med “ekologisk odling”. Då jag växte upp fanns det inga bekämpningsmedel (men nog Ulesalpeter). Och gärna skulle jag lämna besprutandet men då krävs andra odlingsmetoder. Det ser man kvickt då nån fläck blivit obesprutad ! Men jag försöker hålla ned mängderna så mycket som möjligt.
Ekoodling utan djur är väl inte omöjligt, men visst är det enklare om man har djur (helst idisslare). Men många har ändå grönträdan som en del av växtföljden och man kan ju gödsla med t.ex. benmjöl om man inte har tillgång till stallgödsel. Kreaturslös ekoodling bedrivs de facto på rätt stora arealer. Trots det håller jag nog med Kalles tes i stort, eko är enklare om det finns djur med i bilden.
Hur man får upp proteinhalten i ekovete vet jag faktiskt inte, jag har aldrig odlat vete. Generellt tror jag klövervall eller ärter som förfrukt borde funka, sen skulle det knappast skada med lite stallgödsel heller. Räknar man med förfruktsvärdet från gröngödslingen är det inte omöjligt att en ekoodlare börjar ligga på kvävenivåer som motsvarar 70-80 kg/ha.
Naturvårdsåker; hurdana växter sår du på den ( fröblanding)? Har lest att dessa åkrar är fina för fåglar, smågnagare och även större firbeinte djur från stora skogen. Åkern måste plöjas om efter några år? Du skriver ” två års veteskörd i lager”, blir veten aldrig för gammal?, och hur vet du att möss inte kalasar i botn av lagret? Kan du inte slå upp en kvarn, mala veten och sälja i närmiljöen. Det blir finaste degen och det bästa brödet av mjöl direkt från kvarnen.