Bekämpning inför sådd

Eftersom vi inte är en ekogård, använder vi oss av kemisk bekämpning. Detta innebär att vi besprutar växtbestånden såväl mot insekter, sjukdomar och ogräs. Dessutom avslutar vi en vall genom besprutning.
Det har vi gjort nu. Vallen besprutades igår och nu är det bara att vänta att medlet har sin inverkan. Därefter plöjer, harvar och sår vi skiftet. Ett annat skifte som också ska förnyas, kommer vi att så direkt, utan någon markbearbetning.

Gamel Fergun med sprutan.

Författare: Sonja

Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb!

8 reaktioner till “Bekämpning inför sådd”

  1. Får man inte huvudvärk om man besprutar utan dörrar och baklucka (ungefär som traktorn på bilden) eller är det bara en myt?

  2. Jag har inte själv sprutat med ovanstående traktor, men jag skulle våga påstå att ingen huvudvärk har uppstått åt honom som sprutade. Om man sprutar i ordentliga förhållanden, bl.a. ganska vindstilla, så kan inte medlet sprida sig in i hytten. Så enligt mig är det nog närmast frågan om en myt.
    Däremot kan man p.g.a. draget få ont i huvudet och nacken, men det är ju sen en helt annan sak. 🙂

  3. Bra då blev man lite klokare igen. 🙂

    Är det på något sätt farligt eller ohälsosamt att andas in det som man sprutar då eller brukar man använda nån form av skyddsutrustning?

  4. Om man tittar på LD50 värdena på burkarna som jag använder så kan man inta mellan 20 och 50 kg innan det leder till döden. Och det handlar om att dricka vätskan. Så jag upplever nog våra medel som säkra. Långtidsverkan är ju en annan sak…

  6. Utan att nu vara någon desto större expert angående sprutande, så tycker nog jag också att det är tryggt att använda sig av medlen. Förutsatt att de används enligt bruksanvisning, vilket i vissa fall betyder skyddsutrustning. Nu är det ju nog så att de flesta (högst antagligen) inte använder dylik utrustning, händer det då något så får man skylla sig själv.
    Detta gäller nog alla medel vi handskas med, däribland mera eller mindre farliga för oss. Men så länge man är försiktig med dem, så kan man nog använda dem i lugn och ro.

  7. Lönar det sig att gå en sprutkurs och skaffa sig en begagnad spruta eller blir det lönsammare med en inhyrd sprutgubbe om man har runt 25 hektar som skall sprutas?

    Kan vem som helst gå kursen eller måste man ha nån sorts behörighet?

  8. Det är fritt fram att gå kursen, om jag minns rätt är intyget i kraft 5 år åt gången.
    Jag skulle inte köpa en egen spruta för 25 hektar. Fastän den är begagnad, blir det ganska “dyra hektarer” då man tar i beaktande reparationskostnader för sprutan samt egen tid och arbetsinsats. Dessutom ska sprutan testas vart femte år. Givetvis kostar en entreprenör också, men jag tycker att man kommer “lindrigare” undan på alla sätt om man har en utomstående att sköta jobbet.

Kommentarer är stängda.