En av våra kor, Tova, har fått ett sår på sitt ben. Det är högst antagligen frågan om ett skavsår, som dom ibland kan få på hasen. Såret har hon nog haft en tid redan, men plötsligt började hon ömma för bakbenet och det svällde upp. I samma veva började det komma ut var från såret. Det ser ju rent utsagt asigt ut då det kommer var, men i själva verket är det bara bra att det kommer ut. På så sätt “rengörs” såret. För att dämpa svullnaden smörjades benet med liniment, sådant som värmer varvat med sådant som kyler. Dessutom putsade vi såret så gott man kan, både utanpå och genom att spruta in desinficeringsmedel. Veterinären tyckte att vi ska fortsätta med det och tillika följa med hur det blir.
På så sätt började såret läka och svullnaden sätta sig. Men förra veckan svällde det upp igen och vår veterinär rekommenderade en penicillinkur för att minimera risken för eventuell blodförgiftning som kan uppstå från varande sår. Nu har Tova fått medicin i 5 dagar och det verkar ha hjälpt. Svullnaden har lagt sig, såret varar inte längre och hon har slutat halta.
Författare: Sonja
Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb!
Visa alla inlägg av Sonja
Var det som en böld från början?
Nä, det var nog bara ett litet sår med en skorv på.
Okej, de kan få typ böld oxå och de luktar verkligen illa när det är moget och går sönder.. Vår veterinär sade att man skall inte söndra bölden innan den är mogen och går själv sönder.