Hur skall man göra nu då?

Borta vid horisonten syns ett nytt bekymmer. Brännoljepriset börjar bli ohanterligt högt. Under min aktiva bondekarriär har det stigit från 30 penni (ca 5 cent) till nästan en euro litern. Nu kommer dessutom en ny skatt på som kommer att fördyra min brännoljeräkning med ca 500 euro/år utan normala prisstegringar inräknade. Visst, jag vet mycket väl att vi borde komma bort från fossila bränslen och det finns många bra alternativ idag men problemet är vilket system man skall gå in för. Kuningaskuluttaja i TV rekommenderade fjärrvärme och det är säkert bra, men det förutsätter återigen en gång att alla skall bo i något slags centrum, en tanke som får det att krypa maskar under skinnet på mig. Man kan knappast heller vänta sig att fjärrvärmen skall fixas ut till glesbygden med samma iver som Närpes Vatten tvingat ut sitt avloppp till våra avkrokar.

Traktorerna går på brännolja, det lär man väl få leva med och betala bort. Torken lite samma sak tyvärr. Jag har själv upplevt vedeldade torkar och dit vill jag aldrig mer. Flis kan väl vara ett alternativ, men så länge den nuvarande pannan håller (ca 5-10 år till) lär den väl nog få matas med brännoljan. Koneviesti testade altenativa torkpannor och kom fram till att fjärrvärme funkar bra även i torkar, men hur många torkar i Finland står på områden som täcks av fjärrvärmenät?

Det stora problemet är ändå bostadshusen. Jag har två bostadshus på tomten, i det ena bor vi och i det andra min mamma. Båda husen är oljeuppvärmda och båda är frågetecken i framtiden. Det huset som mamma bor i kan ganska lätt konverteras till vedeldning, men hon börjar vara på fel sida om ungdomen för att elda själv och vad det huset skall användas till i framtiden vet ingen, alltså är det ingen behaglig tanke att börja byta värmessystem där.

Det egna bostadhuset är ett ännu större problem. Huset har alltid förbrukat väldigt lite olja i förhållande till storleken men ändå sina modiga 3-4000 liter per år. Nedre våningen fick för 10 år sedan en Tulikiviugn installerad (varför har Ni en gravsten i vardagsrummet, sa en släkting) och den gillar vi skarpt. Dessutom kompletterades värmesystemet med en luftvärmepump i höst och den värmer bra, men bara Gud vet hur mycket ström den äter. Jag ångrar att jag inte monterade en KWh mätare på den vid monteringen.

Alternativt tänkande ger följande testresultat:

Vedeldning:

+ Jag har ved till förbannelse och vedhanteringen under kontroll.

– Pannan måste bytas och en vattentank installeras. Kostnad kanske 5000 e. Största problemet är att pannan finns i källaren och veden skall bäras in genom huset. Bökigt. Alternativet är att bygga en värmecentral för båda husen men då pratar vi redan om kanske 30.000 euro och då borde man väl vara hemma och elda på heltid kalla vinterdagar.

Flis:

+ Gratis material kan användas. Lättanvänt och känns ekonomiskt rätt

– Stora investeringskostnader. Gamla pannrummet kan inte användas och ett flislagar borde byggas. Förmodligen en investering på över 50.000 euro. Det är rätt många liter brännolja det.

Pelletseldning:

+ Liten investering

– Samma problem som med veden, den skall bäras ner i källaren. Dessutom tror jag att köpt pellets kommer att följa brännoljans prisstegringar i många år framöver.

Bergvärme:

+ Relativt lättinstallerat men inte så billigt i drift som folk tror (elkostnader)

– Återbetalningstiden är ungefär densamma som pumpens beräknade livslängd (ca 18 år) Dessutom säger sakkunskapen att vi har för stort hus för att kunna använda befintliga batterier. Det borde byggas om till vattenburen golvvärme.  Dyrt och bökigt igen.

Detta sammantaget ger att något klart vettigt alternativ till oljeeldning finns inte. Lägg därtill enkelheten och pålitligheten med oljeeldning så blir alla alternativ totalt oattraktiva, speciellt när man inte är hemma på dagarna.

Överlag håller boendet på att bli oskäligt dyrt nu. Fastighetsskatten, elen, oljan, och FRAMFÖR ALLT vattnet stiger som en raket på nyårsnatten. Å andra sidan skall man väl betala för lyx, och att få bo avsides på landet, det om något är lyx.

Författare: Kalle

Har varit spannmålsodlare sedan 20 årsåldern. Jobbar som brandförman i Närpes, det betyder att jag inte är heltidsjordbrukare annat än i hjärtat. Jag har familj, sambo och tre döttrar födda -04, -09 och -16 Jag odlar spannmål och oljeväxter på 38 ha, och gör detta på största allvar. Den skrala lönsamheten har inte knäckt mig, bara gjort att jag inte kan vara heltidsbonde. Dessutom har jag ett intresse för närhistorien, och jobbar gärna med att restaurera nyare veteranbilar. (70-talet) Har tre dylika + en mc i garaget. Samlar gärna material och skriver ner mycket nutidshistorier för framtiden. Jag är öppen för det mesta bara det inte har med sport eller idrott att göra. Jag betraktar all sport och idrott som flykt och försvarbeteenden, det man inte kan göra med traktorn kan gott lämnas ogjort!

15 reaktioner till “Hur skall man göra nu då?”

  1. Nå, vad jag föreslår är väl klart. Jag har haft fliseldning sedan 1983 och betalade då 9700 mark för en flismatare. Flisen torkade jag i en gammal kalluftstork och jag byggde en silo ovanför pannrummet (i den gamla ladugården) så investeringarna var ganska så små.

    I fjol bytte jag både panna och flismatare till en kostnad under 10 000 euro. Pannan är alldeles ny men flismataren begagnad (men såg ut som ny). Själv bygger jag just nu mellanlager för flisen och torkar den i den nya kalluftstorken.

    Bygger man själv kan man klara sej billigt men jag håller med om att 50 – 100 000 euro för en flisanläggning är för mycket. Frågan är bara om el- och oljepriserna stiger ännu mera i framtiden …

    En möjlighet är att elda med havre. Den kräver nämligen inte alls så stort lager som flisen eftersom den har nästan fem gånger högre värmevärde än flis. Men som det ser ut så stiger priserna på livsmedel också. Vetet är nu rekordhögt – bara ett par månader år 2008 var det högre.

    För att kunna välja borde man ha möjlighet att se in i framtiden. Anlita en spåkärring …

  2. Intressant läsning för en som bytte panna häromåret. Jag tror att kostnaderna är mer likvärdiga än du skriver. Du får lätt punga ut med 10 – 15′ € och mer för ett pannbyte med en ordentlig vattentank. Då är skillnaden upp till värmecentralen på 30′ betydligt mindre, speciellt med tanke på att du med den värmer två hus.
    Sedan förstår jag inte hur flis skulle kunna vara 20′ dyrare än ved.
    Flisen verkar attraktiv: obegränsad tillgång och inget behov av att springa och elda. Och ack så driftssäkert, det kan ju Kalle vittna om!

  3. Förtydligande: Investeringsskillnaden mellan ved och flis bygger på att jag räknat med att kånka ner veden i källaren, medan flisen skulle eldas i ett nytt pannrum i marknivå

  4. På tal om fjärrvärme är det inte säkert aktuellt för dej (ti all tur) , för det kan gå som i Lovisa då tillräckligt många ansluter sig så höjer man priset. Du skriver om Koneviestis artiklar, där finns bla. Magnus Furu från Pernå med sin tork och ifärd med att ansluta båda boningshusen till flispannan. Jag har bekanta som har eldat med flis sedan början på -80:talet och är rasande nöjda. Med dagens teknik tror jag att den är minst lika bekymmersfri som oljepannan. Nisse är ju en verklig veteran inom fliseldning, och har säkert goda råd att förverkliga.

  5. Intressant läsnig måste jag säga.
    Min pappa böt panna i sommras men då böt han från en mindre ved panna till en större och mer effektivare.
    Och jag håller emd om att det är väligt lyxigt och bo på landet men det är dyrt

  6. Trots att jag själv är nån sorts agnostisk klabbeldare måste jag instämma med Nisse i att flis borde vara finemang för dej. Flis funkar ofta bättre i större anläggningar och du kunde ju serva båda bostäderna plus kanske lite varmt uthusutrymme från samma fliscentral. Dessutom är flisen såtillvida flexibel att du kan elda med eget virke när sånt finns och köpa ett flislass om det skulle knipa nån gång.

    Vill man absolut elda med klabbar finns det ju pannor och pannor. Moderna grejer med datastyrd fläkt minskar ju mängden ved som skall släpas genom huset rätt markant.

  7. detta är ett ämne som kan disskuteras från alla möjliga vinklar. Har själv ett hus byggt -08-09 som för tillfället värms med el. Tanken var från början att någon sorts förnybar energi skulle bli värmekälla men vi byggde huset först och garaget där pannrummet skulle bli är ej ännu uppfört. Byggdes helt och hållet i fel ordning, blott tanken att börja dra igång ett nytt byggnadsprojekt ,trots bara garage/pannrum känns ganska smaklös just nu. Men det kanske inte bara var till nackdel. Nu har ja bättre tid att sätta mig in i ämnet,eluppvärmningen kanske inte var så tokig iallafall fast man gruvade sig för elräkningarna.

    Vi har ännu inte bott ett helt år i huset men detta borde bli ganska nära.

    ca 23000 kwh blir första årets förbrukning, ca 8000 kwh till hushålls
    el. Då lämnar 15000 kwh till uppvärmning.
    Detta omräknat till EU-pengar trode bli ca 0,93 €/kwh * 15000
    Alltså 1395 €/år i uppvärmnings kostnader samt varmvatten.

    Nu skall jag börja väga in om det är lönsamt för oss att bygga nåt annat för oss.
    Bergsvärme har jag skrinlagt för länge sedan, uppfattas som icke lönsam investering.
    Vedpanna uppfattas som förmånligast men som hårt förvärvsarbetande och “månskens-växthusodlare”känns det som veckoslut skulle kunna användas till annat än vedarbete.
    Hel automatiserad flisbrännare känns som ett intressant alternativ för oss (åtminstone mannen i huset). Har hittat i sverige en tillverkare som har tändande och släckande funktion men där är troligtvis så att investeringen blir så dyr att detta heller inte bär sig. Tillbaka till ruta 1.
    Vad jag förstått finns inga finsktillverkade stokers med tänd/släck funktion,rätta mig om jag har fel.
    Intresannt ämne. Kom gärna med kommentarer på mina synpunkter

  8. Samtidigt som vi byggde vårt hus för snart 10 år sedan passade vedpannan i hemgården (som ligger bredvid vårt hus) på att säga upp kontraktet. Den relativt självklara lösningen blev då att jag valde en något större flisanläggning än jag tänkt och drog en kulvert till hemgården. Min panna blev bara marginellt dyrare av detta, kulverten kostade ungefär samma som billigaste tänkbara vedpanna till hemgården skulle ha gjort.

    Den stora fördelen är att vi nu har bara ett ställe att elda på i stället för två små. Dessutom fungerar en större flispanna bättre än en liten. Mängden arbete som vi sätter på flisen är nog mycket liten jämfört med att hantera motsvarande vedmängd.

    Jag ville uttryckligen använda egen energi för uppvärmningen Vad man väljer har ju ganska långt att göra just med det, vad man VILL göra….

  9. Stefan. vilken sorts flispanna har du? Har interjuvat en del folk med underhållsbrännare och nästan alla har problem med beck och bakbrand sommartid när effektuttaget är så pass litet att somliga använder el eller olja under den tiden.Har inte träffat nån ännu som har tänd/släck funktion förutom på pelletbrännare.Detta tycker jag låter som nånting som torde fungera ypperligt vid låga uttag. Blott att det fungerar

  10. Intressant diskussion det här, jag håller själv på med att köra igång en värmecentral. Jag har tänkt värma egnahemshuset, djurstallet, gårdsverkstaden och spannmålstorken med flis i framtiden. Investeringskostnaden är hög, men om man kan minska oljeförbrukningen med 5- 10000 liter per år känns det som en bra satsning på sikt. Flisvirke finns, bara man får ut det ur skogen. 😉

  11. Det är en Säätötuli frontlastarmatad stoker med 40 kW nominell effekt. Pannan är en Arimax 360. Det brukar hända ett par gånger per sommar att elden slocknar eftersom effektuttaget är så litet. Oftast löser sprinklersystemet ut och släcker, inte för att elden söker sig bakåt, utan för att det blir så enormt varmt i pannrummet när det är varmt på backen också. Senaste sommar slocknade det också ett par gånger när åskan orsakade elavbrott. Som backup har vi två 6 kw elpatroner.

    Bästa knepet för att få pannan att fungera bra är att ha flis av högsta kvalitet, då främst vad gäller bitstorlek och förekomst av stickor. Den entreprenör som jag anlitar har en flistugg med såll i, och med det minsta sållet isatt brukar det bli fin flis.

    En sommar eldade jag med sågspån som kom när vi sågade virke på våren. Då var det inga som helst problem med litet effektuttag eftersom spånen var så fuktig att en stor delav energin gick åt att bilda vattenånga.

  12. Jag har aldrig fattat vad man skall ha tänd/släckfunktionen till. Flismataren har en ställbar funktion som håller elden vid liv och för mej har det aldrig krånglat (utom de sällsynta gånger då elektriciteten varit borta många timmar). Med den gamla TP2000 flismataren kom det glöd i flisbehållaren (inte farligt men jäkligt att tömma den) men den nya flismataren har en tre meters skruv som går uppåt och den har inga tendenser att få bakeld.

    I alla fall har jag en Fireguard bakeldsvakt som är smart och ger litet vatten i skruvröret om det börjar bli för varmt. Men bara litet så elden inte slocknar. Utom då det blir hett i röret – då öppnas ventilen ordentligt. Fireguard är den bästa bakeldsvakt jag hittat och tillverkas på Gotland. Det finns enklare varianter i Finland men jag gillar den här mera.

    Jag har förresten en Säätötuli flismatare på 80 kW som jag slaktat och använder bara bottnen. Pannan är också en Arimax 360.

Kommentarer är stängda.