Tjälsituationen.

Lovade visst i ett tidigare inlägg meddela hur tjälsituationen ligger till efter senaste mätning den 15:e men eftersom det hänt ett och annat på väderfronten tog jag en tur till några av mätpunkterna i kväll för en lite färskare rapport. Och visst har det hänt lite sen regnet. Men för att få lite bättre överblick över förändringarna återger jag situationen under de tre senaste veckorna för två av mätpunkterna som befinner sig på åkermark, läget i skogen är kanske inte lika intressant den här tiden på året.

Mätpunkt #40

31 mars 0 cm tinat från markytan / tjäldjup 40 cm / snödjup 22 cm

15 april 0 cm / 43 cm / 5 cm is

21 april 12 cm / 39 cm / 0 cm

Mätpunkt # 45

31 mars 0 cm / 57 cm / 15 cm

15 april 0 cm / 66 cm / 0 cm

21 april 11 cm / 70 cm / 0 cm

Som synes går tjälen fortfarande djupare på en del av mätpunkterna, antagligen är jorden så pass kall att den tyngre kalla massan trycks djupare ner i marken när värmen tränger på uppifrån. Förövrigt tror jag att det är första gången under den tid jag mätt tjäldjupet som tjälen gått djupare den här tiden på året – men mannaminnet lär vara 5 minuter enligt förriga käringen 🙂 – så jag borde väl egentligen kontrollera mina anteckningar för att vara säker. De kalla nätterna gjorde att tjälen inte tinade ovanifrån trots soligt väder och några plusgrader under första halvan av månaden men regnen som kom då satte fart på tinandet uppifrån. 11 – 12 cm tinat från ytan är inte så illa under en veckas tid, normalt brukar det tina ungefär en cm i dygnet. Lite mera varmvatten skulle inte skada nu för att tinandet av tjälen ska fortsätta, torkar markytan upp minskar det torra jordskiktet värmens möjlighet att tränga ner i jorden.

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda. Visa alla inlägg av Christer