Här gnäller vi om hur dåligt allt blivit och hur vädret är ur led. Men under de kalla dagarna så satt jag och läste Riksarkivets digitaliserade sidor från Boendearkivet från min mammas hemby Kungsböle i Strömfors år 1699 (som då var Pyttis). Då jag stötte på den tredje anteckningen om grannarna “Hemmanet ödhe, åbon dödh af hunger” så började jag se på den stora hungersnöden 1695-97. Zacharias Topelius beskrev den mycket målande i Fältskärns berättelser s.388-399. De finns på nätet i projekt Runeberg om ni inte har boken.
Det är milt sagt ruskig läsning. Och om vi tror att vädret är ur led så är det småsaker mot vädret från 1688 framåt. Till exempel år 1691 kom våren så brådstörtat att man kunde plocka mogna smultron i Stockholm den 28 april ! De följande åren hade turvis milda och hårda vintrar och kalla eller heta somrar. År 1693 kom det god skörd – så god att den inte gick åt. Men det fanns inga spannmålsmagasin och då det allra hemskaste året 1695 kom med fullständig missväxt så fanns inga lager.
Hungrande människor drog omkring på vägarna och svalt och frös ihjäl i tusental och tiotusental – bara i Finland lär 150 000 ha dött av svält. År 1696 var vintern så mild att det fanns långt gräs i början på februari och man började med vårsådden. Den 7 mars kom en hård köld och isarna lade sej på sjöar och vikar. Vårsäden var förstörd och likaså höstsäden. Det som man fick i jorden frös helt vid den hårda frosten den 8 augusti och fyra dagars frost efter den 22 augusti. Men hösten blev så mild att man åt smultron i september och hallon i oktober. Så det nutida vädret är ett rent under av stabilitet i jämförelse.
Märk väl att det inte bara var i vårt land som det var ett alldeles rubbat väder utan i hela Europa. Nånting att fundera på för alla som tycker att vi bara skall importera vår mat. Då det kommer naturkatastrofer så finns det ibland ingenstans att importera ifrån.
Känner ni till bakgrunden till “Den blomstertid nu kommer” ? Den skrevs år 1695 av Israel Kolmodin för att ingjuta hopp om en bättre framtid efter svårigheterna under 1688-94. Och då började den stora hungersnöden på allvar 1695 …
Tänk om vi skulle bli utan sommar ett år?
Som det hände för ganska exakt 200 år sedan, 1816.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Året_utan_sommar
Det kan hända igen.. Eller det händer väl nångång igen, men när?..
Det är säkert att det händer igen. Men 300 år och 200 år verkar så långt borta. Fast ju längre tid som gått desto sannolikare är det att det händer snart igen. Nästa år ? Om två år ? Stora hungersnöden 1695-97 var ju speciell eftersom vädret var mer eller mindre ur led i åtta års tid men det ledde till byggande av spannmålsmagasin. Senaste krig ledde till säkerhetslager men nuvarande generationer tror att det aldrig mer kan hända igen och tar bort alla säkerhetslager. De har ju fel men snålheten bedrar visheten som vanligt.
Det som fick mej att reagera var att det handlade om min mammas hemby. Då kom hungersnöden plötsligt nära. Hindersby klarade sej av nån anledning bättre för vi hade inte så många ödegårdar. “Öde” betydde i skattebokföringen inte alls att stället var obrukat utan bara att det inte kunde betala skatt. Det ruskiga var “åbon dödh af hunger”. Då visste man att skattebokföringens bönder hörde till de mera välbärgade så före honom hade många andra dött av hunger …
Sånt här kan jag tycka är intressant. Väder och vind. Nytt köldrekord har uppmätts här och där / såhär kallt har det inte varit sedan… extremväder hit och extremväder dit, sedan man började föra bok över vädret, och det var år… 1247 ? … Nej, ganska långt senare. Därför är just sånadär texter helt otroliga intressanta, jag skulle vilja säga roliga, men det låter ju så makabert, men det är roligt att de finns! Att lite leka med tanken, “vad händer om…” kan göra att man nästan vill krypa under täcket och inte komma därifrån. Bara för något år sedan, när en vulkan spred aska över hela Island var det som en katastrof, för jestas, man kunde inte flyga i askmolnet. DET var det stora problemet som först kom upp, sen började askan komma ner och solen försvann, sen nystades det vidare på den tråden. Nu är det sedan länge glömt. Men, tänk om det händer igen, nån vulkan någonstans får ett utbrott, av större kaliber och ett jättestort askmoln bildas och skymmer solen i flera månader, låt säg nu över tex norden. Vad gör vi då? Vad gör jag då? Och hur går det då? … -Nä, sannolikheten att så sker är ju minimal, kanske någon säger, men finns det en chans på miljonen, så finns det ju chans, eller i såna här fall heter det ju egentligen risk. Vädrets makt rår ingen på. Åtminstone inte i en handvändning.
Hej Nisse!
Oj så intressant din historik över väder o svåra tider är.. kan bara hoppas att så många som möjligt tar upp “projekt Runeberg” som du har lagt med,, jag nämligen läste o tänker att det är ju inte alls så hemskt länge sen den tiden var. Vi som bor och lever av jordbruk på gårdarna har visserligen bondförnuft, vilket många saknar idag, somliga tror mer på “Mumin” än vad en bonde säger o gör.
Minns då min mommo berättade, hur svårt det var för hennes föräldrar att få mat för dagen och hur tiggarna gick från hus till hus i hopp om nån matbit, detta i slutet på 1800 talet o början på 1900.
Nu är problemen helt andra, maten känns bara som ett “ont måste” tycker man. Men de som drar “nytta” av det som så vackert heter klimatförändring är en viss grupp “höghus” individer som gör regler o dyrt för företagare i olika branscher att bedriva verksamhet i landet.
För som det är skrivet så har det varit extrema år förr också utan att människan har varit syndabock, men att få de “kloka” att förstå är en annan sak..
Nutid här hos oss ,, massor snö o snöslungaren har varit igång sen tidig morgon, men snö o vinter hör ihop. Till dej o alla andra bloggare o läsare en trevlig snöig fortsättning på veckan.
Vi två hälsar o läser mer än gärna alla “juttur” så tack tack.
Bondbloggen är död.
De är bara nisse, christer och Charlotta som får godkänt. Ris till yles redaktörer som inte uppmuntrar eller plockar in några reserver.
Jag har en känsla av att vi gått i ide på grund av kölden – åtminstone jag. Det blev inga skogsbilder efter det kylan kom för jag vill inte köra sönder maskinerna som blir sköra och styva. Förutom att elda och ligga under fem filtar så har jag bara sysslat litet i verkstaden och det går också långsamt för jag måste in och värma upp mej ganska ofta. Speciellt sådant som kräver att man arbetar med bara fingrar leder till en massa kaffedrickande. Tyvärr ser nästa vecka också ut att bli kall – ned till -28 grader så jag fortsätter med verkstadsarbetet. Och med en massa värmepauser :-).