Livet på landet i Solf, Ytterholm, Yttermark, Heisala och Hindersby
Projekt vakuumkyla
En förhållandevis stor satsning på kylning kan ju te sig lite udda en sommar som hittills mest bjudit på kallt väder med flera nattfroster. Men det kommer väl varmare tider och de facto så gjordes största delen av investeringen ifjol. Maskinen levererades dock så pass sent att vi beslöt ta den i bruk först i år. Nu har platta och tak byggts till på hallen och maskin baxats på plats, kopplats in och körts igång. Kylningsprocessen verkar fungera bra så här långt även om de skördade produkterna (sallat) hittills inte haft högre ingångstemperatur än kring 15-18 grader.
Vakuumkylning fungerar som så att luftrycket i tryckkammaren sänks så lågt att vattnet (ytfukten) förångas (kokar) vid lägre temperatur. Förångningen av vattnet fordrar energi som i det här fallet tas från produkten. En produkt med stor yta, typ sallat, är det som bäst lämpar sig för kylning i vakuumkyl. Kompaktare produkter typ morot har för liten yta i förhållande till vikten för att det skall vara någon större nytta med vakuumkylning. Snabbheten i processen och att produkten kyls också inifrån och inte enbart utifrån som i en konventionell kyl medför att leverans av kyld vara kan ske omgående. Tidigare har det fordrats 1-2 dagars lagring i kylrum innan produkten varit genomkyld. Att produkterna passerar vakuumkylen innan de läggs in på underhållskylning i väntan på leverans avlastar och medför en jämnare temperatur i leveranskylen. Dessutom kan också förpackad vara lika snabbt kylas ner som oförpackad.
Det är främst våra vidareförädlande kunder som önskat genomkyld vara för att lättare kunna hålla jämn temperatur genom hela processen och på så vis kunna förlänga hållbarheten på produkten. Men en väl kyld vara i obruten kylkedja fram till konsument är ju också i övrigt en bra sak, alla vill vi ha fräscha hållbara grönsaker. En av mina ledstjärnor är leverans av högsta möjliga kvalitet så vi hoppas att satsningen leder till ytterligare förhöjning av kvaliteten.
De första vakuumkylarna för grönsaker kom till Finland för ett tiotal år sen och uppskattningsvis finns det nu ett knappt tiotal i drift. De importerade grönsakerna är också oftast vakuumkylda för att klara den långa transporten.
Här följer en bildkavalkad från projektet.
Containern med vakuumkylen levereras till gården 16.09.2013Grundarbetet med plattformen inleds 27.05.2014Transport av grus kunde tack vare den i den närbelägna skogsbacken nyöppnade krossen ske med egna fordon, fick på så vis också testa dragviljan i nyförvärvet 🙂Plattformen gjuts 09.06.2014Vägg och takkonstruktion byggdes 10.06.2014Undertak och långsidans vägg klar 12.06.2014Kylen baxas på plats 15.06.2014. Vilket inte var helt lätt, den vägde trots allt över 6000kg .Takläggning 17.06.2014Den holländska installatören tackar för sig glad och nöjd över att maskinen är “up and running” även om han blev tvungen att ta hjälp av en lokal entreprenör för att byta ut en läckande vibrationsdämpare. 27.06.2014En del av dagens (29.06.2014) skörd sätts in för kylning.Ingångstemperatur +18,4°CUtgångstemperatur +2,3°C efter 545 sekunders drift. Därefter flyttas varorna till underhållskylen och nästa sats läggs in i vakuumkylen.
Författare: Christer
Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.
Visa alla inlägg av Christer
9 reaktioner till “Projekt vakuumkyla”
Tar den bara vattnet från produkterna? Det innebär ju i så fall 10% viktförlust för odlaren.
Varifrån all fukt tas vet jag inte men vid kontrollvägning minskade en 300 kg:s pall isbergssallat som kyldes från 18 till 2 grader med knappa 2%.
Och det tycker jag är överkomligt, tror att vikten under “vanlig” kylning sjunker minst lika mycket.
Ovanlig kran som lyfte av containern från lastbilen…
Det var en intressant konstruktion. Ungefär hur lågt är undertrycket den åstadkommer?
Jaa du Peik det frågar jag mig också 🙂 På maskin sitter en tryckmätare (vakuummätare) som vid drift står på -0,1 MPa men skalan börjar vid 0 MPa och atmosfäriska trycket på jorden brukar ju anges till ca 100 kPa. De är kanske mera bekant med (eller lättare att förstå) meter vattenpelare (mvp) men hur högt ett undertryck på -0,1 MPa orkar lyfta vatten får jag nu inte uträknat. Det står liksom lite stilla i “kontoret” efter allt för många bevattningsnätter. Säkert finns det någon här på forumet som har tankarna i behåll och kan räkna ut svaret?
Ovanlig eller ej låter jag vara osagt. Den betingade hur som helst några extra euron men jag ansåg det vara värt kostnaden att få ner mackapären i marknivå. Att börja lyfta ner 6000kg med lastare från ett bilflak låter inte så där enkelt precis. Nu gick det bra att dra ut den ur containern under tiden bilen väntade. Eller bra och bra, den hade sugit sig fast i fanérgolvet så pass att jag blev tvungen att koppla in diffspärren för att få den i rörelse. Den var nämligen så långt inne i containern att jag blev tvungen att använda extra lång ked då jag inte rymdes in med traktorn, på så vis fick jag inte heller någon nämnvärd viktöverföring som skulle ha hjälpt till med greppet.
Nyfiken som jag är så surfade jag runt litet, och hittade en sån här färdigt uträknad tryck/temperatur-tabell på nätet…
…där trycket visserligen är i mmHg eller mBar i stället för kPa, men då 1Bar=100kPa så är det inget problem, bara att flytta kommatecknen. 🙂
Enligt den där tabellen skulle en slut-temp på +2 grader uppenbarligen kräva ett tryck som inte är högre än ca. 7mBar…det måtte alltså vara en ganska så rejäl vakuumpump i den där anläggningen.
Jag blev så intresserad av hela konceptet, att jag ännu ville bolle litet med siffrorna. Du skrev där tidigare, att en 300kg sats tappade 2% vid kylningen, det ger då alltså ca. 6kg vatten. Då vattnets specifika ångbildninsvärme är 2660 kJ/kg krävs alltså 13560kJ för att förånga 6kg, och då hela processen gick på bara 545 sekunder, så får jag det till att kyleffekten därmed i medeltal skulle vara nästan 25kW!
Häftigt vad det går att åstadkomma bara genom att utnyttja termodynamikens grundlagar…”otroligt vad människohänder kan tänka ut” som dom brukar säga här i trakten.
Smått otroligt joo 🙂 Tack för uträkningen!
Anläggningen är de facto utrustad med två vakuumpumpar och därtill en kylkompressor så totala effektbehovet går lös på 45kW, så det tilltalar en att processen är snabb med tanke på elförbrukningen. Vad jag förstått så är det här en av de kostnadseffektivaste sätten att kyla ner grönsaker.
Jag har inte kontrollvägt fler pallar men det vore intressant att se hur olika fukthalter påverkar kylningen. Någon form av inverkan har det för trots samma inställning så kan sluttemperaturen i produkten kasta med ett par grader (kan ju förstås bero på defekt sensor eller skillnad i placering i produkten).
Under körning så sjunker temperaturen till först inte nämnvärt trots att önskat undertryck uppnåtts men sen när det börjar sjunka går det snabbt. Sen när man öppnar dörren för att ta ut pallarna är det intressant att luften i kammaren känns varm medan produkten är kall. En del av värmen som tagits bort kommer tillbaka då trycket normaliseras.
Tar den bara vattnet från produkterna? Det innebär ju i så fall 10% viktförlust för odlaren.
Varifrån all fukt tas vet jag inte men vid kontrollvägning minskade en 300 kg:s pall isbergssallat som kyldes från 18 till 2 grader med knappa 2%.
Och det tycker jag är överkomligt, tror att vikten under “vanlig” kylning sjunker minst lika mycket.
Ovanlig kran som lyfte av containern från lastbilen…
Det var en intressant konstruktion. Ungefär hur lågt är undertrycket den åstadkommer?
Jaa du Peik det frågar jag mig också 🙂 På maskin sitter en tryckmätare (vakuummätare) som vid drift står på -0,1 MPa men skalan börjar vid 0 MPa och atmosfäriska trycket på jorden brukar ju anges till ca 100 kPa. De är kanske mera bekant med (eller lättare att förstå) meter vattenpelare (mvp) men hur högt ett undertryck på -0,1 MPa orkar lyfta vatten får jag nu inte uträknat. Det står liksom lite stilla i “kontoret” efter allt för många bevattningsnätter. Säkert finns det någon här på forumet som har tankarna i behåll och kan räkna ut svaret?
Ovanlig eller ej låter jag vara osagt. Den betingade hur som helst några extra euron men jag ansåg det vara värt kostnaden att få ner mackapären i marknivå. Att börja lyfta ner 6000kg med lastare från ett bilflak låter inte så där enkelt precis. Nu gick det bra att dra ut den ur containern under tiden bilen väntade. Eller bra och bra, den hade sugit sig fast i fanérgolvet så pass att jag blev tvungen att koppla in diffspärren för att få den i rörelse. Den var nämligen så långt inne i containern att jag blev tvungen att använda extra lång ked då jag inte rymdes in med traktorn, på så vis fick jag inte heller någon nämnvärd viktöverföring som skulle ha hjälpt till med greppet.
Nyfiken som jag är så surfade jag runt litet, och hittade en sån här färdigt uträknad tryck/temperatur-tabell på nätet…
http://koti.mbnet.fi/peix/tabell.jpg
…där trycket visserligen är i mmHg eller mBar i stället för kPa, men då 1Bar=100kPa så är det inget problem, bara att flytta kommatecknen. 🙂
Enligt den där tabellen skulle en slut-temp på +2 grader uppenbarligen kräva ett tryck som inte är högre än ca. 7mBar…det måtte alltså vara en ganska så rejäl vakuumpump i den där anläggningen.
Jag blev så intresserad av hela konceptet, att jag ännu ville bolle litet med siffrorna. Du skrev där tidigare, att en 300kg sats tappade 2% vid kylningen, det ger då alltså ca. 6kg vatten. Då vattnets specifika ångbildninsvärme är 2660 kJ/kg krävs alltså 13560kJ för att förånga 6kg, och då hela processen gick på bara 545 sekunder, så får jag det till att kyleffekten därmed i medeltal skulle vara nästan 25kW!
Häftigt vad det går att åstadkomma bara genom att utnyttja termodynamikens grundlagar…”otroligt vad människohänder kan tänka ut” som dom brukar säga här i trakten.
Smått otroligt joo 🙂 Tack för uträkningen!
Anläggningen är de facto utrustad med två vakuumpumpar och därtill en kylkompressor så totala effektbehovet går lös på 45kW, så det tilltalar en att processen är snabb med tanke på elförbrukningen. Vad jag förstått så är det här en av de kostnadseffektivaste sätten att kyla ner grönsaker.
Jag har inte kontrollvägt fler pallar men det vore intressant att se hur olika fukthalter påverkar kylningen. Någon form av inverkan har det för trots samma inställning så kan sluttemperaturen i produkten kasta med ett par grader (kan ju förstås bero på defekt sensor eller skillnad i placering i produkten).
Under körning så sjunker temperaturen till först inte nämnvärt trots att önskat undertryck uppnåtts men sen när det börjar sjunka går det snabbt. Sen när man öppnar dörren för att ta ut pallarna är det intressant att luften i kammaren känns varm medan produkten är kall. En del av värmen som tagits bort kommer tillbaka då trycket normaliseras.