Snöyran har gett rejäla drivor på sina håll. Jag hämtade ett ballass från grannbyn Sundby idag vilket är en process som skall ta runt en timme. Det tog två och en halv. Jag höll t.o.m. på att köra fast med tom vagn, vilket hade varit rejält pinsamt. Att fastna med last på vagnen som Sonja och Antte ( http://www.bondbloggen.fi/2010/03/parkerad-traktordel-2/) är förlåtligt men att köra fast med tom kärra tär på prestigen. Lösningen blev att ställa kärran uppe på byvägen och sen hämta rundbalarna en och en. Tack och lov fick jag ju lyssna på Kalle i Lördax, så det förgyllde ju förmiddagen i hytten.
Bifogar en bild av snödjupet. Det där blir det jobbigt med vilken traktor som helst, oavsett färg. 🙂
Författare: Mats
Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt.
Visa alla inlägg av Mats
Konstaterade att snön har blivit skarp där det har samlats drivsnö nu också, hittills har det varit bara lössnö som inte har gett så mycket motstånd.
Manuellt skogsarbete lär vara rätt så intressant nu. Sätter du ner motorsågen så kan den vara svår att hitta igen, trots att den är röd.
Var just ute och kämpade i snön med skogsvagnen. Det var snö upp till hyttdörren och när jag höll på och försökte komma över ett litet dike passade ett däck på vagnen på att explodera! Ingen liten pyspunka utan all luft ut på en gång, hej och hå.
Jo, stor snömängd och skogsarbete är ingen höjdarkombination. Vi får hoppas på blidväder så snön åtminstone sjunker ihop lite.
Det skall inte vara något litet blidväder. Vi hade nån plusgrad och det blev bara värre för nu har vi djup snö OCH skare. Så då man just orkat lyfta upp sej på skaren så brister den och man åker ned 80 cm igen före nästa steg …
Men jag vågar inte klaga med tanke på förra vintern då det nästan inte frös till alls. NU har vi skogsvägar där man kört så de håller in i juni !
Vi skall hoppas! Hårdfrusna vintervägar är prima när man skall köra ut gödsel till våren också. 🙂