Jag skall börja med att utropa ett fyrfaldigt leve för kvällens brudpar, dom leve: Hipp Hipp Harvaa! (förlåt men jag är bonde och maj närmar sig, tankarna kan vara ganska enkelspåriga)
Klockan är 22.30 och det finns tendenser till ljus kvar ute. Underbart! I kväll har varit en sådan där kväll när jag glatt mig åt att storken faktiskt släppte av mig på precis rätt ställe en gång i världen. Medan jag plockat ut mina vårbruksmaskiner ur sina vinterbon och lite mellan varven jobbat lite i trädgården och tittat på solen som vandrat neråt över slätten så kan man bara konstatera; det finns knappast någon plats där jag skulle trivas bättre än just här just nu. Det är svårt att tro att en strand i Thailand eller Sunset Bulevard eller någon annan statusplats skulle kunna matcha Yttermarkslätten en ljum vårkväll. Tofsviporna och spovarna härjar nere på åkern och frassarna springer runt och samlar sorkar på löpande band. Det luktar vårtypisk rök och luften är sagolik. Toppen!
Men allt är inte bara enkelt. Ett band från Vasa har en strof i en låt som går ungefär “Joka päivä Jaatinen havaitsi uuden ongelman” och man känner sig som den där Jaatinen ibland. I förrgår när jag vimsade runt på åkrarna och stängde täckdikesbrunnarna noterade jag att en inte överlevt vintern. Röret i bottnen hade lossnat från stången som man höjer och sänker det med och nu står jag som ett handfallet frågetecken. Hur reparerar man ett fel nere i en två meter djup brunn vars omkrets är något mindre än min egen. Har någon erfarenhet av detta (det är en Uponorbrunn) så snälla H-J-Ä-L-P! (Nu vill jag inte höra några dumheter om hur många kilon jag borde gå ner i vikt. Det är förvisso sant men det hinns inte med mera innan brunnen skall stängas)
För dom oinvigda kan jag berätta att en täckdikesbrunn hör till dräneringssystemet på åkern och med hjälp denna kan man höja och sänka grundvattennivån på densamma. Jag brukar stänga brunnarna när det blivit fritt från ytvatten på våren och öppna dom igen när säden har mognat.
Till sist skall jag tillmötesgå ett önskemål från “mariann” och sätta in en bild på en fyrskärig växelplog. Marianne, såhär ser en sån ut:
Om det är täckdikesbrunn Plus med ett flexibelt rör inne i brunnen så är väl bästa sättet att försöka få en snara om ändan på röret (där stången satt fast) och sedan dra upp den. En stång med mjuk ståltrådssnara i ändan kanske är det bästa (men jag har inte sådana så jag har ingen egen erfarenhet).
Här hos oss säjer man “Int ein daa uutan förlustär !”
Snygg plog men jag försöker gå över till plöjningsfritt så här är det tallriksharv som gäller. Den är mycket snabbare att köra med.
Har aldrig riktigt förstått vad som är vitsen med en växelplog istället för en vanlig smidig tegplog som dessutom väger mindre.
Det är ju bara att börja ploga på mitten av åkern med tegplogen istället för vid dikeskanten och ploga på båda sidorna vilket blir smidigare än med en tegplog som man måste börja vända på och backa och ha sig med traktorn.
Precis den åsikten hade jag i många år också. Sedan kom jag över en växelplog till ett bra pris och prövade – och var fast. På långsmala skiften är vinsten marginell, men på relativt kvadratiska eller annars breda fält är tidsvinsten fantastisk. På 35 ha har jag fått bort 10-15 plogtimmar årligen, och på köpet slipper man mittfåran.
Mitt bredaste skifta har jag delat upp i sex delar och plöjer det växelvis inåt och utåt med en Överum tegplog (då jag alls plöjer). En exakt utmärkning av tomfåren är absolut nödvändig. Det går an men våta höstar blir det problem med att köra utmed ändarna.
Helst kör jag enbart med tallriksharven som egentligen är en miniplog. Det går minst fyra gånger snabbare än att plöja och sparar massor av bränsle. Skördenivån ändras inte mycket på våra lerjordar men kvickroten blir ett problem.
Själv skulle jag ALDRIG återgå till tegplog. Tidsvinsten är enorm med vändplog, speciellt på skiften som kilar, man slipper all tomkörning på vändtegarna och slipper ödsla en massa tid på att mäta ut var man ska lägga upp “ryggarna”.
Kan även rekommendera plastvändskivor för er som har problem med att jorden kladdar på vändskivorna. Alla som har upplevt sånt kladd vet vilken mardröm plöjningsresultatet blir. Plastvändskivor nöts inte heller så mycket som folk tror.
Fin plog annars, precis rätt märke och modell 🙂
Tack Kalle för fint bilde av fyrskjärig växelplog! Har funderat på din täckdiksbrunn, lusläst på netet om dräneringssystem etc. Har du löst problemet?, själv skulle jag vänta på hösten, gräva upp brunnn på nytt, reparere, men det går kanskje inte? Andra frågor, så här i farten; vad är en “tomfåra” midt på åkeren? Och, om man har lerjord, är det inte bra att ploga den upp, med tanke på att få lite luft och annars liv i den?
En tomfåra är det ställe man avslutar en plöjning. Då vänder man jorden åt olika håll så det blir en tom fåra i mitten av åkern (om man börjar plöja från kanterna). Det är inte så bra på våren då man jämnar ut åkern för att det skall gå att så. Då drar man oftast torr jord i fåran och inget gror där. Och så blir jorden för löst packad i tomfåran och rötterna hittar inget vatten.
På lerjord är det faktiskt sämre att plöja. Tanken bakom plöjningsfri odling är att INTE störa det organiska livet i jorden – och en plöjning är ett ganska radikalt ingrepp. Då tar man livet av en mängd maskar som gör ett fint jobb med att gräva gångar och dra ned organiskt material i lerjorden.
Visst får man mera luft då man plöjer men inte vatten. Ett torrt år blir kontakten till grundvattnet avbruten och det kan bli rent katastrofal torka. Men allting är mycket besvärligt. Om det blir ett vått år så kan det däremot vara bra att plöja på svagt sluttande åkrar för då rinner överskottsvattnet bort under tiltan och man kan så på den torra överdelen.
Så det är är som vanligt i jordbruket – om man kunde förutspå vädret så skulle man veta vad man borde göra. Nu måste vi bara gissa vad som är bäst.
Jag kan inte låta bli att fortsätta på Nisses kommentar om plöjning på lerjordar, eftersom det så tydligt visar hur stor skillnaden kan vara mellan olika jordbrukare. Jag har inga riktiga lerjordar utan mest mojord. På de jordarna är vårplöjning att föredra just därför att det torkar upp jorden! Plöjningsfri odling är svårt att få att lyckas, man kan hoppa över plogen ett par år men sen måste man plöja igen för att jorden inte skall bli för tät.
Det är så olika här i världen. 🙂