Slutodlat

Bondens liv är inte ett ändlöst slitande – det har ett slut. I dag följde vi en grannbonde på sista färden. Här har vi ännu kvar traditionen att grannar och släktingar tar farväl i stora skaror. Vi var väl ett hundratal. Vi har bott här hela vårt liv (även om somliga arbetat tillfälligt i staden) och dessutom har våra förfäder varit grannar i många släktled. Sådant binder ihop.

Han var två år yngre än jag så det var för tidigt som han gick bort men han hade haft dammlunga i många år. Förr insåg man inte hur farligt mögel i fodret egentligen var – dammskydd fanns det inte heller. Och han sparade minsann inte sej själv. I sin krafts dagar hade han inte  traktorn stående  många timmar på natten.

Det var en dag av gemensam eftertanke och medkänsla kanske mest för den duktiga dottern som just nu måste ta huvudansvaret för hela gården – med två små barn. Den unga familjen har fullt upp – med ett stort växthusprojekt på gång tillika – men jag tror de klarar det.

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

2 reaktioner till “Slutodlat”

  2. Tack för den mycket vänliga texten. Det är en stor tröst i en stor sorg när människor bryr sig. Tack. Och Tack till Pappa för allt.

Kommentarer är stängda.