Nyttomotion

Jag hade tänkt skriva ett litet inlägg om dom här två filurerna som såg dagens ljus igår. Till vänster Heisala Hainuli och till höger Des Prairies Haline:

Men istället tyckte 14 stycken av filurerna nedan, att det var dags att sätta matte och motionera.

Jag lade ut korna på bete och gick själv in till ladugården och grejade där en stund. När jag kom ut var hagen tom. Först tänkte jag att alla har gått in tillbaka till ladugården, eftersom där stod ett gäng utanför dörrarna. Men sen märkte jag att tråden var nere och sen blev det brått!

Till saken hör ju att varken Antte eller Åke var hemma, men till all tur var Magdalena det och tillika som jag märkte att tråden var nere, såg hon några kor i sjön. De stod nu där och tog ett förfriskande dopp!
Skönt hade dom där, men då de märkte att vi upptäckt dem, så blev det minsann fart i benen på dem… och på oss!!

Korna har i ett sådant här fall ett sjätte sinne, som berättar för dem vart de ska springa så att de kommer så långt som möjligt, så snabbt som möjligt. Eftersom vi inte har tagit hela betet i bruk ännu, så hade vi inte heller stängt “lidena”, alltså grindarna, på den delen av betet. Så förstås sprang korna genom lidet, via vår sandgrop och en skogsdunge till en åker på andra sidan av ett berg. Och jag sprang efter.
Jag gav upp efter sandgropen och konstaterade att vi behövde hjälp. Till all tur var grannarna hemma, så de kom och hjälpte till.

Då vi sen var tre som kasade bort dem från åkern och skogshagen och Magdalena som skötte om lide, så fick vi dem in i rätt hage. Varmt som det var, så tyckte kossorna att de ännu skulle gå och ta sig ett svalkande dopp, med matte efter. Nå, nog måste jag ju medge att det var ganska skönt att gå barfota i vattnet, då klädseln under denna länk bestod av “avo”haalare och gummistövlar och temperaturen var långt över +20.
Efter doppet tyckte flickorna att de fått nog av det friska utelivet och sen gick de in!

Vad behöver man gym och motionsgrupper till, då man kan ha kor? 😛

Författare: Sonja

Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb! Visa alla inlägg av Sonja