På fredagskvällen levererade jag fjolårets ekokorn. Kornet lagras på en annan gård eftersom jag saknar lämpliga utrymmen hemma. Det var lite lurigt att få ner lastbil och släp genom kohagen (“det är de här ekogårdarna” mumlade chauffören), men det gick bra. Lite draghjälp av traktor behövdes när regnet gjort en brant uppförsbacke för hal, men på det stora hela kom vi igenom det hela med hedern i behåll.
Spannmålen går till en ekodjurgård nånstans i Loimaa-trakten. Jag vet faktiskt inte exakt vem kunden är eftersom lasset förmedlades via ett företag. Förmedlaren heter Pohjolan Luomu och de både köper upp och förmedlar ekospannmål. Tidigare har jag sålt min ekospannmål till Polar Mills i Vasa, det här var första gången jag anlitade nån annan.
Författare: Mats
Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt.
Visa alla inlägg av Mats
Lastningen börjar bli ett stort problem då bilarna är så stora. Vi har silos som man tappar ned säden ifrån men då höjden på bilar och släp ökat så finns det bara en bil i Östra Nyland som ryms under silobottnarna. Och att höja upp dem är att bygga om halva huset för då måste taket rivas och höjas.
Jag har ju en sugtryckfläkt på 22 kW med dubbla centrifugalfläktar men det är väldigt mycket bekvämare att bara tappa ned säden i lastbilen. Och så tar de extra betalt för obekväm och långsam lastning. Snart lönar det sej inte att skicka iväg vetet alls.
Jag har funderat på att bygga nya högre silos med det skall vara ett grisbilligt bygge för att det skall löna sej.
Jag är av samma åsikt, lastningen är många gånger flaskhalsen. I våra trakter har djurhållning alltid varit större än spannmålsodlingen och spannmålen har ofta odlats för djurens behov så det är få som har riktigt bra lösningar för att lasta en bil. Däremot är Pedersörenejden full med gamla ladugårdar och svinhus som står tomma och kunde användas som lager om man bara fick ordnat lastningen. Och det är där den där mobila spannmålsfläkten kommer in i bilden. 🙂
Skulle det inte gå att lösa den där din spannmålslastning med typ en 6 tumsskruv rakt under silon? Grisbilligt är det ju inte, men å andra sidan går det ju att sälja skruven om man inte behöver den. Bygger du om huset är de pengarna “brända” för gott.
Jo, jag planerade redan för en sextums skruv men då jag tittade på priserna så bygger jag nog silos för samma pengar eftersom jag bygger själv av eget virke.
Det är fjolårets spannmål som leveras, måste spannmål lagras ( några år ) för det är kvalitet som leverans? Hur gör ni med mössen, t.ex ,om spannmålet måste lagras några år?
Nej, den måste inte lagras, många säljer sin spannmål direkt på hösten. I regel brukar priset dock bli lite högre om man säljer senare på året, så har man möjlighet att lagra den brukar man göra det. I år vann jag inget på att lagra, priset på ekokorn är samma nu som i höstas.
Mössen kan vara ett problem på sina håll. Vissa har plåtsilos och mössen brukar inte ta sig genom dem, därtill finns det också olika “fågelskrämmor” som håller mössen borta med vibrationer o.dyl. Jag hade sån tur att jordbrukaren jag lånat lager av hade ett sådant “råttalarm” i lagret.
Eftersom jag har kallufttork så blir det dyrt att torka bort de sista procenterna på hösten eftersom luften då är ganska fuktig. Det går snabbt att torka ned säden till en fukthalt som håller över vintern. Säden kan nämligen vara litet fuktigare då det är kallt. Men sedan torkar jag bort de sista procenterna snabbt och billigt med takets solvärme och den mycket torra vårluften. Därför lagrar jag nästan alltid över vintern.
Möss är egentligen inget problem alls. De undviker öppna lårar och håller sej till avfall i små skrymslen. Och huvudsaken är att ha igång en massa fällor på hösten och i början på vintern då de flyttar in. Då är de lätta att fånga och sedan är det alldeles tyst och lugnt på vintern. Råttor är mycket besvärligare men fångas bäst då de är små. Rökt fläsk fungerar ganska bra. Men liksom mössen avskyr de öppna platser så man bör bära bort allting från torken som man bara kan. Där de gnager hål måste man skruva fast plåtar.
Litet mat i undanskymda platser är bra för att hålla dem borta från tork och silo (och så sätter man massor av fällor där …).
Egentligen har jag större problem med sparvarna …
Spannmål lagras för att få ; någongång, bättre pris., ok, från vem? Det här är politik, tyvärr, och jag kan inte med det. Men jag förstår heller inte hur kan det vara flera års spannmål i lager….
Priset bestäms av köparen, som vanligen är kvarnindustrin (Raisio, Helsingin Mylly o.s.v.). Priset är vanligen lägst under trösksäsongen och stiger under vintern. Köparna brukar göra så för att försöka få folk att lagra spannmålen, det blir ju svårt för dem om alla Finlands spannmålsodlare vill sälja sin spannmål i september. 🙂
Lantbrukspolitiken påverkar faktiskt inte det här, det finns myndighet el.dyl som bestämmer vad spannmålspriset skall vara.
Det är sällan som man kan ha flera års spannmål i lager – för oss lyckas det bara därför att jag nyligen fått den nya stora torken färdig. I en planbottentork kan man bara torka omkring en halv meters lager men man kan lagra betydligt tjockare lager om säden är torr. Torr säd kan lagras länge utan problem (med fukthalt under 14 %). Kvaliteten ändras inte just alls – möjligen går grobarheten långsamt nedåt.
Det har varit tal om att elda upp överskottsvetet eftersom dess värmevärde är omkring dubbelt högre än dagens pris. Det kunde vara lönsamt både för värmeverken och oss.
Till Mari: Spannmål kan nog lagras i flera år utan att kvaliteten blir dålig. Jag sådde ifjol med tre år gammal havre och den grodde hur bra som helst.