Vår tidberäkning utgår nu från tiden före och tiden efter samtalet från vår foderleverantör. Som en del av er säkert har läst eller hört så kom en foderfabrik ut på torsdagen med ett meddelande om ett ev. salmonella kontaminerat foder. Igår sades det i medierna att allt är ok.
Trots detta har “undantagstillståndet” fortsatt och idag blev silosen tömmd från foder. Så vitt vi vet, blir den i morgon desinficerad och nytt foder torde komma på onsdagen. Så vi har ännu många, långa, extra arbetstimmar framför oss…!
Som ni säkert kan läsa mellan raderna, börjar det här tära på nerverna. Mitt huvud räcker inte till att förstå varför man inte får använda foder, som i testerna har visat sig vara rent. Men till all tur behöver jag inte förstå det heller, utan bara jobba. 😉
Trots det hela tiden ökande missnöjet, så är vi ju nog tacksamma över att leverantören reagerar och tar detta på allvar. Följderna, om fodret på riktigt hade haft salmonella, skulle ha varit katasrtofala; alla kor hade troligtvis hamnat till slakt. Hur vi skulle ha klarat det, vill jag inte ens fundera på..
Denna händelse visar bara hur sårbar kedjan är och hur viktig det är att ta prov efter prov.
Nu klarade man sig med blotta förskräckelsen, förhoppningsvis med någon ny lärdom.
Författare: Sonja
Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb!
Visa alla inlägg av Sonja
Vill bara poängtera så att det inte blir något missförstånd bland läsarna. Ifall korna skulle få salmonella så förs de till destruktionsanläggning, INTE till slakt (antar nog att Sonja vet detta, blev väl bara lite otydligt skrivet). Inget salmonellasmittat kött har en chans att komma ut i handel. Kontrollen är stenhård.
Jo, självfallet. Inget kött som är smittat av någon som helst sjukdom som kan medföra fara åt människor, används som livsmedel.
Jag vet precis hur det känns, jag råkade ut för samma sak för drygt ett år sen. Att inte veta om faran är över eller ej är det värsta. Jag hoppas verkligen att de inte hittar nåt “positivt” i det här.