Och så är det den tid på året då flyghavren skall plockas. Man står i stekhettan och blir uppäten av mygg, knott och bromsar då man försöker hitta alla flyghavrestrån. Och det är bara att plocka – det är LAG på det …Varför i all världen sätts det så mycket möda på ett enda ogräs ?
På 1970-talet så förstod man ännu inte faran och det importerades utsäde som var fullt av flyghavre. Jag kommer ihåg första gången jag såg en underlig fläck på åkern som såg annorlunda ut än den omgivande säden. Men då var det redan för sent. Flyghavren hade drösat i några år och det fanns frön i jorden – och de kan gro ännu efter tio år …
I över 30 år har vi varje sommar plockat flyghavre – ibland massvis. Visst går det att spruta och det har jag gjort ett år då plockandet började bli övermäktigt. Men medlen är så dyra att hela inkomsten från den åkern försvinner. Då kan man lika väl låta bli att odla. Vall är ganska bra eftersom man slår den ett par gånger per sommar så att flyghavren inte hinner bilda frön.
Ibland kan ett enda frö bilda en stor buske med upp till tio strån och några hundra frön. Om de drösar så har man flyghavre på den fläcken i tio år framåt. Men de stora stråna kan man lätt hitta eftersom de är längre än säden. Så om en massa bönder hukar sej i åkrarna beror det inte på att de gömmer sej för EU-inspektörerna utan försöker hitta flyghavre – den syns bäst mot bakgrund av skog eller himmel. De värsta är de små strån som finns inne i säden och som man ser enbart om man direkt går förbi dem. Helt hopplösa.
Flyghavren skall plockas riktigt ordentligt med rot och allt. En kvarbliven rot hinner ännu skjuta nya strån som producerar groende kärnot. De plockade stråna skall placeras i täta plastsäckar som sedan måste brännas. Visst är kvickroten besvärlig men den kan man i praktiken spruta bort medan flyghavren kräver en massa arbete. I den här hettan kan man bara plocka på morgonen och aftonen. Vi steg upp klockan fem men så kom det -. under över alla under – ett regn så det blev inget plockande den här morgonen. Det var bara tre millimeter så då solen börjar steka så försvinner det med en fräsning och i kväll går det att plocka igen.
Om du har flyghavre i sådana mängder rekommenderar jag dig att spruta. Det är inte sååå farligt dyrt. Själva medlet kostar ca 20 €/hektar + maskinkostnad o. arbete då förstås.
Ja – flyghavren är ett gissel. Jag har fått erfarenhet på mina åkrar “tack vare” att den sprids längs en å via skyddszonerna …
På en åker sprutade jag först tre år i rad, anlade sedan vall som jag skördade hö på i fyra år (inte ett flyghavrestrå syntes under den tiden) och plöjde sedan upp åkern på nytt – och vad grodde på precis samma ställe som åtta år innan bekämpningsåtgärderna inleddes – jo flyghavren!
Tydligen har den 100-procentig och evig grobarhet.
Vall gör ju att man slipper se flyghavren, men egentligen hjälper den inte nämnvärt enligt vad jag förstått. Eftersom man inte bearbetar gror inte heller några flyghavrefrön utan de bara ligger i marken och väntar på nästa bearbetning. Vall mot flyghavre är som att måla över rost på bilen; man slipper se eländet ett tag men problemet kommer garanterat tillbaka. Försommarträda brukar funka bättre.
Jag hade tänkt spruta tidigare men då jag hörde att Monitor bara fick flyghavren att bli kortare så tänkte jag kvickt om – det är ju rena katastrofen ! I fjol körde jag på prov pinoxaden på de värsta fläckarna. Det verkade fungera men man ser ju inte om det blir kvar förkrympta strån (liksom Monitor). Därför kan jag inte spruta i år utan måste utvärdera fjolårets resultat. Tills vidare ser det inte så illa ut – där finns förstås gamla kärnor som grott men inte stora fläckar. Å andra sidan är det ett torrt år då flyghavren inte gror så bra.
I allmänhet försöker jag undvika att spruta om det bara går. Flyghavreplockandet torde vara mänskligt i år – föutom hettan ….
Tätare växtföld bör ju hjälpa.. Tvååriga vallar osv.
T.ex. Axial fungerar bra. Jag har aldrig märkt av några förkrympta strån såvida man sprutar vid rätt tidpunkt, det är nu min erfarenhet.
För drygt 10 år sen tog vi över ett arrendeskifte med enorma mängder flyghavre. Vi sprutade mot flyghavren 9 år i sträck. Idag hittar man mindre än 1 flyghavrestrå/hektar på detta skifte. Det går nog att utrota flyghavren men man måste vara noggrann, envis och tålmodig.
Jo, Axial har just pinoxaden som verksam substans men jag köper över nätet så de får inte kalla det Axial. Tills vidare verkar det fungera så jag kanske sprutar i framtiden också. Men det blir 400 euro per år och på tio år 4000 euro. Så vi tar litet promenader kring åkrarna och njuter av sommaren … (blodig ironi).