Så har då året kommit till sin absolut bästa fas. Jag har på senare tid blivit mer och mer övetygad höstoman. Jag tycker att augusti och september är dom månader då livet är som roligast och Finland är som snällast. I år har det såhärlångt inte varit något undantag. Augusti bjuder sina besökare på fina fuktiga men ännu ljusa morgnar. Ofta fint väder på dagen, lämplig temperatur och härligt hög luft, lättare att andas än den kvalmiga högsommarvärmen! Kvällarna är behagligt disiga och det blir mörkt just då man borde fatta att man skall gå och lägga sig. Dessutom har gräset slutat växa hysteriskt, så omgivningen är också finare. Det enda besvärliga är vetskapen om vad som väntar runt hörnet för då vi kommer mot oktober så kör ju tillvaron omkull så det bara brakar om det. Mörkt, vått, mörkt, kallt, mörkt, tråkigt, mörkt och annars också eländigt.
Men nu skall vi inte ta ut det eländiga i förskott. Augusti har just startat och visar sig från sin allra bästa sida idag. En lätt vind, hög himmel och passligt varmt. Dagen inbjuder till precis vad som helst. Inom jordbruket väntar så sakteliga årets absolut roligaste syssla, nämligen tröskningen och det märks på att tröskhusets dragningskraft ökar varje dag. Lovarna kring Claasen blir snävare och snävare. Ännu är det dock långt kvar för min del, just idag uppskattar jag att vetetröskningen kommer i gång om ca en månad, kanske drygt dessutom så än är ingen tid förliden.
Däremot börjar det bli dags att syna torken lite närmare. Den skall sättas i trafik betydligt tidigare eftersom jag har en torkkompanjon som odlar tidigare växter än mig. Det är nära till hands att kalla vårt torkbolag för världens bästa, eftersom andra killen är snabb på höstarna och har tidiga sorter, medan jag är långsam som en snigel som simmar i uppförsbacke på höstarna. Han brukar alltså vara klar i torken när jag kommer igång.
Att starta upp torken brukar inte vara så arbetsdrygt. Det handlar bara om att sätta upp några rör, installera lådan under förrensen samt provköra. Provkörningen kan dock föra med sig någon överraskning och därför är det bra att göra den i tid. Pannan och automatiken har ju stått stilla sedan i höstas och kablarna har passerats av en och annan gnagglad både mus och råtta. I värsta fall kan dessa kräk åstadkomma stor skada i sin iver att tugga sönder saker. Nu är vår tork till mesta delen plåt så själva huset går fritt från attacker, men inta alltid ledningarna. Nu har vi varit ganska förskonade från sånt också, men några år har nog kablar med små tandmärken i fått bytas ut.
Arbetet, både plikterna och nöjet fortgår, men i morgon skall jag i alla fall åka iväg på Power Truck Show till Alahärmä och titta på lite ögonfröjd. Förutom detta kan man också hitta en del matnyttigt för verksamheten på mässan också. För två år sen kom jag hem därifrån med ett verktygsskåp och lite annat smått och gott. Fast mest är det nog nöje för ögat där.
Jag köper helt det där med att högsommaren faktiskt känns lite överdriven i sin iver att vara varm och kvalmig. Själv är jag väl ännu mer förtjust i försommaren, men hösten går an den också. 🙂
Vi har den ryska hettan här (minus bränderna – än så länge). Jag längtar till hösten. Också oktober och november går bra för då är jag mest i verkstaden.