Vi har under ett par års tid pratat om att köpa en “ny” tröska. Igår då vi kom till Kabböle hade vi ändå inte för avsikt att köpa en. Men då en bekants bekant hade en som han inte behövde, köpte jag den! 🙂 Tröskan, en Sampo Rosenlew 500, är lite större och i bättre skick en vår förra, Sampo 360. Om vädret håller i sig, är det högst antagligen bara att börja köra nästa vecka!
Författare: Sonja
Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb!
Visa alla inlägg av Sonja
Är det inte lite riskabelt i “dessa tider”? 😀
Man måste ju våga chansa, annars kan man inte vinna. 🙂 Å andra sidan, så var tröskan i den prisklass att vår ekonomi varken bär eller brister på grund av detta köp.