Bondens fritid!

Någon gång har jag mediterat över att mitt liv kan beskrivas som en fyrklöver, eller fyrväppling om man så vill. Rötterna är historien och familjen, stjälken är jag själv och mitt liv och de fyra bladen symboliserar mina fyra verksamhetsområden. Det första bladet står för jordbruket, det andra handlar om musik, det tredje bladet är brandkåren och räddningsverksamheten och det fjärde symboliserar min vurm för den tunga trafiken. Så mycket mera än detta ryms inte i mitt liv även om jag gärna skulle vilja hinna mera med tex renovering av veteranfordon samt kanske lite skrivande och grävande om saker som känns viktiga.

Vi börjar från slutet, med det sista väpplingbladet

Trots att jag tillbringat bortmot en miljon kilometer på vägarna mestadels i buss men även i långtradare och lastbil har jag inte tröttnat på det ännu. Därför är det kanske inte så konstigt att jag förra helgen återfanns på Power Truck Show i Alahärmä. Det börjar bli tradition att besöka den tillställningen och i år blev inget undantag.

Detta om något är de fullvuxnas leksaksaffär. Här finns allt man kan drömma om men inte har råd att skaffa sig. Efter några timmar på utställningfältet börjar man nästan få nog av flakelack, motiv på drakar och allsköns benrangel samt ledljus och xenonblixtar. Men ögonfröjd är det, det skall vi inte sticka under stol med.

Eftersom gult är min absoluta favoritfärg och djurmotiv ligger närmare hjärtat än aggressiva vikingar så var kändes Ristimaas nya bygge helt rätt. Överdrivet, javisst…snyggt, javisst!

En annan riktig höjdare var en hästtransportbil från Sverige. För mig står det fullt klart att om hästar kan finansiera något dylikt så ångrar jag att jag inte började köra häst i stället för traktor:

Från museiavdelningen skall jag bjuda på en bild av en riktig raritet. Det är någon framsynt människa som har haft vett att spara en av Eero Lumiahos Boxer/Volvo till eftervärlden. Eftersom mitt eget bussintresse föddes i en skolbuss av denna typ så fick man flera örfilar av historiens vingslag vid åsynen av denna gröna gudinna:

Årets mässa bjöd på en ovanligt stor avdelning med museifordon som  förstås var den stora behållningen för mig, det ligger liksom närmare verkligheten än rullande konstverk som Ristimaas tigerbil.

Varför skriver jag nu detta i en bondblogg undrar vän av ordning. Jo, något måste ju jag göra också medan alla grannar tröskar!

Hav tröst Ni som inte gillade detta. Det kommer mera, jag skall berätta om dom andra bladen i väpplingen också!

Författare: Kalle

Har varit spannmålsodlare sedan 20 årsåldern. Jobbar som brandförman i Närpes, det betyder att jag inte är heltidsjordbrukare annat än i hjärtat. Jag har familj, sambo och tre döttrar födda -04, -09 och -16 Jag odlar spannmål och oljeväxter på 38 ha, och gör detta på största allvar. Den skrala lönsamheten har inte knäckt mig, bara gjort att jag inte kan vara heltidsbonde. Dessutom har jag ett intresse för närhistorien, och jobbar gärna med att restaurera nyare veteranbilar. (70-talet) Har tre dylika + en mc i garaget. Samlar gärna material och skriver ner mycket nutidshistorier för framtiden. Jag är öppen för det mesta bara det inte har med sport eller idrott att göra. Jag betraktar all sport och idrott som flykt och försvarbeteenden, det man inte kan göra med traktorn kan gott lämnas ogjort! Visa alla inlägg av Kalle