Så går en dag ifrån vår tid

Vissa dagar hänför sig mer till rubriken service och underhåll och denna dag har definitivt varit en sån dag.

Ursprungsplanen var att sprida urin på hemåkern. Jag hade testkört pumpen igår, fixat fram slangar, smörjt urintunnan och kollat att allt fungerade och det borde vara bara att sparka igång. Första tunnan gick hur bra som helst, men när andra var halvfull stannade pumpen och det luktade misstänkt bränt. Jajamän, elmotorn hade brunnit. I och för sig är det inget att gråta över, den har snurrat åtskilliga år längre än förväntat så egentligen var dess frånfälle inte nån överraskning. Ett litet problem var dock att pumpen står monterad inne i själva brunnen och måste lyftas ut för att man skall komma åt att skruva loss motorn. I ärlighetens namn går det att ta loss motorn inne i brunnen också, men det är inte direkt tillrådligt. Det bildas stora mängder ammoniak i urinbrunnar och det är åtskilliga jordbrukare som strukit med när de svimmat av inne i brunnen.

Med traktor, frontlastare och lite list fick vi ut pumpen och lossade motorn. Motorn är fäst vid pumpaxeln med en koppling och den vill jag gärna behålla eftersom den är skräddarsydd för pumpaxeln. Kopplingen visade sig sitta som i sten och det tog nästan en timme värmande och hamrande innan den lossnade. Då var det äntligen läge att slänga motorn i bakluckan och åka in till stan för att fixa en ny. Ny motor fanns i hyllan (hurraa!) och 30 minuter senare var jag hemma igen och började montera den. Visst katten skall det köras urin ännu idag, trots lite motgångar.

Men nej. Min gamla koppling ville absolut inte passa på den nya motorn. Skjutmåttet kunde upplysa om att det här inte var nån större överraskning, axeln på motorn var 28 mm i diameter och hålet i kopplingen var 26. 2 mm är inte hela världen, men tillräckligt för att det inte skall passa.

Ny tur in till stan, denna gång till en metallfirma som borde kunna svarva upp hålet i kopplingen. Ägaren gav ett synnerligen förtroendeingivande intryck och verkade veta vad han sysslade med. Dessutom var högen med metallspånor kring svarven nästan meterhög och det känns som en merit ur min synvinkel. Han verkar ha svarvat förr. Kopplingen borde vara klar i morgon.

Det var den dagen. På 6 h har jag lyckats köra ut en tunna urin. Fast med tanke på hur lite jag fått uträttat idag har jag ändå gjort en hel del. 🙂

Författare: Mats

Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt. Visa alla inlägg av Mats