De två saker som man följer med mest ser trevliga ut just nu (peppar, peppar – ta i trä …). Solen skiner och det är kyligt och bra – och torrt. Och så har fodervetets pris stigit fyra euro till 192 (även om brödvetet gått ned med 3 euro till 200). Det här gäller för Avena. Jag hörde att priserna var bättre i sydvästra Finland men det blir då dyrare transport som vi ju får betala. På nätet stiger också vetepriset i Paris och Chicago efter en liten nedgång i slutet på förra veckan och Rabobank skriver att det kan bli höga priser under flera år.
Så nu är det bäst att fira innan det kommer dåliga nyheter – av erfarenhet vet man att de sällan är långt borta. Nu väntar jag på att de skall hämta ett lass vete (det blir nog foder på grund av hektolitervikten men det är bara 8 euro skillnad nu). Därefter blir det att tömma den nya torken och ta in flisen kvickt. Man hinner ännu torka den om vädret fortsätter så här torrt.
Under tiden sköter jag om detsamma som Kalle (och delvis Mats) – alltså gör rent och ställer undan för vintern. Det går i princip snabbt men till exempel tröskan måste stå ute tills jag lyft upp golvet som satt sej tio centimeter. Här på leran håller inte grunden. Och så finns det en hel del reparationer på maskiner och byggnader som skall göras – helst före januarikylan …
Men först försökte jag ta en bild av Pricken (vanligen kallad Busis) vilket inte var det lättaste. Man hann inte alls med i vändorna …
Det ser ut att vara en kavat liten kisse!
Var kollar ni riktigt priserna? Och vart kan man sälja spannmålen?
Tar dom emot spannmål året runt på dom flesta ställen?
Ingela: Jo, den är helt tydligt mycket mera kavat än systern Murre. Busis ligger aldrig i famnen utan det är full fräs hela tiden utom då den sover. Murre däremot kan lugnt ligga i famnen.
Professorn:
Numera är ju systemet helt förändrat så det är alls inte likadant som före 90-talet. Priserna bestäms på världsmarknaden, dvs. börserna (viktigast är Paris och Chicago). Uppköparna här i landet följer dessa priser – men ibland med en betydande fördröjning och eftersläpning.
Vi har flera uppköpare men de viktigaste är centralaffärerna K-, S- och Y-grupperna samt Avena (f.d. Statens spannmålsförråd). Dessutom köper kvarnar och fodertillverkare.
För det mesta tar de emot på alla ställen året runt men det kan nog komma störningar.
Att sälja är numera ganska kinkigt. Man måste noggrant kolla vilka extra kostnader det finns och transporten måste man betala själv.
En sammanställning av veckans priser brukar finnas en gång per vecka i tidningen Maaseudun Tulevaisuus. T.ex. Avena har en webtjänst på http://www.avenakauppa.fi (gratis registrering) där man kan kolla deras priser och även andra uppköpare lägger i viss mån ut sina priser. Men i många fall är det ett telefonen som gäller.
För ekospannmålen är det nästan uteslutande telefonsamtal som gäller, Helsingin Mylly brukade tidigare lägga ut sina ekopriser men nu gör inte ens de det.
Jag är faktiskt så lat att jag mest säljer åt Avena därför att de har priserna på nätet. Det tar en hel del tid att sitta och ringa runt och fråga priser. Mitt på dagen då man borde vara ute och arbeta …
Landsbygdens Folk har också priserna en gång i veckan men så snabbt som de ändras nu så är de alldeles föråldrade.
Kolla: http://vyr.fi/www/fi/viljamarkkinat/index.php
Bra sida med både finska och utländska priser.
Jo, det är en bra översikt men felet är att det är veckopris och alltså vanligen föråldrade liksom tidningarnas.
Det som behövs är en nätsida som uppdateras hela tiden (=genast då det sker förändringar).
Det jag skulle vilja ha är nånting som liknar
http://www.finanzen.net/rohstoffe/weizenpreis
där man kan följa (de inhemska) priserna i realtid ! För fasen, vi lever ju i datanätets tidevarv redan …