Packat och klart…..Ridå

I bondbloggen skrev jag i mars om årets två halvor . Dvs att dagen är tillräckligt ljus from 11 mars och att vinteridet startar 23 oktober. Nu är vi då på den andra och sämre halvan av året. Mörkret kan ha sina ljusa sidor (ha-ha) som tex innemys och trevlig belysning, men vad gäller jordbrukssysslorna ute så lägger sig nog mörkret som en våt filt över hemmanet.

I år hann jag i varje fall undan och hann få allt gjort som behövdes innan dagen M. De två största höstprojekten förutom plöjningen är rengöringen av tröskan, samt städningen av torken. Att rengöra tröskan är ett ganska stort projekt, dels vill jag ha det ordentlig gjort för att inga gnagare skall lockas dit, dessutom är det roligare att börja nästa år med ren maskin. Till tröskrengöringen använder jag främst tryckluft , men även tvätt utanpå med vatten hör till. Jag har alltid gjort det och aldrig haft problem med sönderfrusna lager, som jag hört att andra råkat ut för. Átt rengöra Claas är bökigt, för trots alla sina fördelar är den en riktig  j-väl att rengöra. Svårt att komma åt och tro mig, när man skall krypa in i en tröska så får begreppet obekvämt en alldelses ny mening.

Städningen av torken går betydligt lättare. Jag har skaffat en 30 meter lång sugslang till dammsugaren och den når både upp på vinden och ner i källaren utan att själva dammsugaren behöver flyttas. Några timmar med dammsugare och torken är i nyskick. Detta kan med fördel göras en regnig dag. Dessutom är vi ju två som delar på den uppgiften så den brukar inte föra med sig några problem. I år gick det faktiskt inte så bra för det visade sig att dräneringen gått i stå så rypsen och vetet som läckt ur elevatorn hade börjat ruttna / gro och var lite ansträngande att skyffla ut. Men det gick det med.

Efter att plogen och numera även tallriksharven är tvättad och inoljad så kan den stora inpackningen inledas. Jag har egentligen inte för få kvadratmeter för mina maskiner, men att få allt under tak kräver ändå sin planering. Såmaskinen, tallriksharven, sprutan, tröskan, två vagnar och gödsellagret får plats  i maskinhallen. Trädeskrossen, plogen, utsädesvagnet, två vältar, harven, diverse skopor och tillbehör samt två vagnar går in i den gamla kalluftstorken. I uthuset trägs veteranfordonen, traktorerna, samt småmaskinerna. Grävlingen ryms inte in någonstans, den hamnar att stå ute i ur och skur. Om detta tycker jag inte, för en av dom sakerna som min far präntade i mig var att maskinerna skall vara under tak. Förutom grävlingen är det faktiskt bara en gammal harv, några frontlastarskopor och schaktbladet som bor ute året runt. 

Dock kräver det sin planering och precision för att få in allt. Det som krånglar till det förutom golvytan är bredden på dörrarna och även höjden. Men inne är dom nu och när höstregnet öser ner som det gör i kväll känns det ganska gott att få luta sig tillbaks i soffan och veta att åtminstone alla dyra maskiner är torrskodda och förhoppningsvis mår bra.

Sedan är det bara resten kvar att göra……

Författare: Kalle

Har varit spannmålsodlare sedan 20 årsåldern. Jobbar som brandförman i Närpes, det betyder att jag inte är heltidsjordbrukare annat än i hjärtat. Jag har familj, sambo och tre döttrar födda -04, -09 och -16 Jag odlar spannmål och oljeväxter på 38 ha, och gör detta på största allvar. Den skrala lönsamheten har inte knäckt mig, bara gjort att jag inte kan vara heltidsbonde. Dessutom har jag ett intresse för närhistorien, och jobbar gärna med att restaurera nyare veteranbilar. (70-talet) Har tre dylika + en mc i garaget. Samlar gärna material och skriver ner mycket nutidshistorier för framtiden. Jag är öppen för det mesta bara det inte har med sport eller idrott att göra. Jag betraktar all sport och idrott som flykt och försvarbeteenden, det man inte kan göra med traktorn kan gott lämnas ogjort! Visa alla inlägg av Kalle