De flesta organisationer och företag som är verksamma inom jordbrukssektorn har insett att det inte är nån som helst ide att ordna möten och annan verksamhet under sommarhalvåret. Från det att vårbruket inleds är det mötesstopp tills tröskan stannar på hösten. Följaktligen tenderar vintern att bli desto mötes- och sammanträdestätare.
Höstens mötespremiär inleddes för min del på måndagskvällen är ÖSP (Österbottens Svenska Producentförbund) ordnade en infokväll. Tidigare har det här höstmötet varit belamrat med en del mötesformaliteter men numera sköts allt sådant på vårens årsmöte och höstmötet präglas med av information och diskussion. Dessutom ordnas det gemensamt för flera lokalavdelningar, så på måndagens möte fanns jordbrukare från Jakobstad, Pedersöre, Esse och Purmo närvarande. Multikulturellt så det förslår, med andra ord.
På programmet fanns en del information om ändringar i konkurrenslagstiftningen, höjning av energiskatt, en del intressant om vindkraft och biogas m.m. Därtill medverkade Eirik Granqvist, en kanske inte helt obekant konservator och klimatskeptiker, med en del tankar om klimatförändring och rovdjurspolitik. En del som sades var milt sagt lite kontroversiellt, men å andra sidan är det hälsosamt att höra sånt också ibland.
I övrigt måste jag sälla mej till köldkören som startats av Kalle och Nisse. Det är märkligt hur den här första rejäla köldknäppen på höstkanten går genom märg och ben och få det att kännas som om man aldrig skulle få upp värmen igen. Om bara ett par veckor kommer vi att mysa när det är -5 till -10 och tycka att det är varmt men nu känns det svinkallt. Nåja, det brukar gå över efter nån vecka.
För kornas del är kölden välkommen. Min oisolerade ligghall fungerar som sämst (läs: är som mest fuktig och klottig) när temperaturen är kring noll. Nu när det börjar bli kallare är den torr och fin och fungerar nästan bättre än på sommaren. Kölden har sina fördelar också.
