I går grävde jag en grop vid det nya flis(mellan)lagret. Det var -15 grader men svetten bara rann – och blev till istappar på mösskärmen. Det är ingen sinekur att gräva i vår lerjord då den är frusen. Den är inte bara hård utan dessutom seg. Med en korp hackade jag först loss små bitar som jag sedan skyfflade upp.
Naturligtvis borde jag ha grävt gropen förrän det frös på. Och jag grävde faktiskt en djup servicegrop (så man kommer under flismataren och kan skruva loss motorn) just före kölden kom men jag blev tvungen att ändra planerna litet och flytta ingången så det behövs en grop till. Och så trodde man (och hoppades) att den här kölden bara var tillfällig – normal medeltemperatur är ju bara kring -3 grader.
Tji fick jag så nu hackar jag i den frusna leran. Det går dessutom inte att vila sej då man en gång blivit svettig utan det är bara att arbeta så länge man orkar lyfta korpen. Korpen är alltså en stor dubbelhacka som har en spetsig sida och en flat sida. Där det är riktigt hårt och finns stenar så måste man använda den spetsiga delen. Ett synnerligen effektivt verktyg och bra motion får man.
Sedan då man inte mera orkar svänga hackan så är det bara att snabbt gå in och byta den genomblöta skjortan till torr. Att stå ute i kölden med våta kläder är inte alls bra.
Men annars är det riktigt trevligt att få svänga hackan och syssla med kroppsarbete. Annars blir det mest skruvande i verkstaden på hösten och konditionen går nedåt vilket är illa då man skall börja med skogsarbetet. Men jag kommer inte att skämta om kommunalarbetare som står och hänger på spadskaftet. Skämtarna borde sättas på straffarbete med korp och spade så får de se hur många minuter det tar innan de flämtande hänger på spadskaftet själva …
