På tisdagseftermiddagen var det dags att mäta volymen på energiveden som avverkades häromveckan. Priset baseras på antal kubikmeter som levereras och därför måste högen mätas.
Att mäta en rishög är inte nån vidare exakt vetenskap eftersom högen kan se ut lite hur som helst. Det enda man kan vara helt säker på är att ingen kant är helt rak. Längden på högen går någorlunda bra att mäta, men både bredd och höjd blir lite av en uppskattning. En virkestrave är enklare eftersom träden kapas i jämna längder, men energivirkets längd varierar enormt. Man mäter på flera ställen och försöker bedöma nån sorts medelhöjd och -bredd, men hur man än svänger saken blir det alltid i viss mån en bedömningsfråga vilka mått man kommer fram till. Därför gör det inget om både säljare och köpare är närvarande vid mätningen, även om köparen mycket väl kan göra själva jobbet ensam. Är bägge parter på plats kan man reda ut oklarheter direkt på stället och slipper gräla senare.
I mitt fall blev högen c. 54 m³, vilket var rätt nära de c. 60 m³ som Tom uppskattade mängden till före avverkningen. Det är förtroendeingivande när yrkesfolk har bra ögonmått. 🙂
Jag vet egentligen ingenting om skogsbruk i någon som hellst form, men är inte en osäkerhetsfaktor här att en sådan där hög ju också innehåller en hel del luft? Och den luftmängen torde väl kunna variera en del beroende på risets art – är det mest någåt sånär raka stammar är luftmängen mindre än om det är mer kvistigt ris. Finns det någon orsak till att man inte helt enkelt väger högen och prissätter enligt vikt i stället?
Endel skotare har våg i gripen , då vet man vikten i varje lass..Antagligen väger man varje griptag i lossningen.
E. har alldeles rätt, högen innehåller betydande mängder luft. Det finns tabeller för att räkna ut andelen fast virke, men det oaktat blir det alltid i viss mån en bedömningsfråga och en viss osäkerhet kommer man inte ifrån. Speciellt energived kan variera mycket eftersom den avverkas med grenar och allt, så mängden luft är rätt stor. För energivedens del är det inte så stor sak, priset per kubik är c. 3 € så några kubiks felbedömning blir inte så rasande dyr för nåndera parten.
Som cowboy skriver finns det skotare med våg och då blir ju precisionen en helt annan.
Hups, missade den konkreta frågan; finns det nån orsak till att man inte väger högen? Orsaken är väl snarast att man av tradition handlar virke per kubikmeter, förr var det enklare på det sättet. Idag ger teknologin oss möjlighet att väga, men volymmätningen dröjer kvar.
Nångång i tiderna gjordes åtminstone experiment med bassängmätning av massaved, d.v.s. man kippade lasset i en bassäng och mätte volymen på vattnet som trängdes ut. Den mätningen är ju garanterat korrekt, men lite svårgenomförd i fältmässiga förhållanden. 😉
Tja, ligger väl mest i entreprenörens intresse att väga. Största delen av vedpriset går ju till drivningen..
54 fastkubikmeter virke skulle galant värma ett normalt egnahemshus i åtminstone två år. Nu är det ju visserligen frågan om ris och skräp, men i en lite större flisstoker går det nog att elda. Man blir ju inte direkt imponerad av prisnivån.
Flisved 20€/m3 Björkmassa 30€/m3 men i flisved finns det ingen nämnvärt kvalitetskrav.. Jag talar om leveranspris nu, Mats sålde på rot!
är ögonmåttet riktigt bra så skall den uppmätta mängden bli större än den uppskattade annars kan man få på sig att mäta dåligt
Det där stämmer, Anonym. 🙂 Det är säkrast att lova lite för lite och sen överraska positivt.