Ekologisk odling tenderar ibland att uppfattas som lite gammaldags. Ekoodlarna vill vrida tillbaka klockan till trettiotalet och tiden innan konstgödsel och bekämpningsmedel fanns. Ekobönder botaniserar i gamla sorter och odlingsväxter och känns igen på sin gamla traktor utan hytt, den stickade ylletröjan och helskägget. (Nåja, det där sistnämnda vet jag väl inte om nån tror längre.)
Som jag ser det är syftet med ekologisk odling är inte att gå bakåt i utvecklingen, utan att fortsätta framåt men längs en lite annan väg. I viss mån kan man när man söker andra vägar vara tvungen att ta ett steg bakåt, men den huvudsakliga färdriktningen skall fortfarande vara framåt. Inom ekosektorn finns en hel del intressant teknik och ekoodlingen tar fram forskning och praktiska erfarenheter kring baljväxter, gröngödsling och mekanisk ogräsbekämpning som även den konventionella sidan har nytta av.
Ett exempel på senare tid är ett svenskt företag som utvecklat en ogrässkärare. Tisteln kan vara ett riktigt gissel i ekoodling och när huvudgrödan väl har börjat växa har vi inte haft nåt vettigt sätt att bekämpa tisteln, annat än att slåtta omkull hela växten som jag gjorde för hand i somras. Den svenska ekobonden Jonas Carlsson fick dock en snilleblixt och kom på att tisteln ju har en betydligt grövre stjälk än spannmålens strå. M.a.o. borde det gå att konstruera en skärapparat som släpper igenom det smala spannmålsstrået men skär av den grövre tisteln. Maskinen har rönt uppmärksamhet internationellt och även vunnit miljöpriser. För ekoodlare är det här en välkommen nyhet, men också för en konventionell jordbrukare som vill minska på användningen av bekämpningsmedel kan den vara intressant.
Skulle Jonas kunnat bespruta skulle han ju aldrig ha kommit på den här lösningen. Så visst kan ekoodling vara både framåtsträvande och innovativt. Dessutom ser skäraren rätt festlig ut! 🙂
Jag är inte någon ekobonde men allt som kan minska på användningen av kemikalier är intressant. Dels är de dyra men dt är också tveksamt att börja ändra så mycket på de biologiska systemen – man vet aldrig vilka de indirekta följderna är. Vi använder nästan aldrig insekticider för de tar kål på nyttiga insekter också (gumman är biolog).
Ja på tal om insekter, när jag blev ekobonde kom nyckelpigorna tillbaka..Nu förtiden då jag slåttrar brukar slåttern vara täckt av nyckelpigor.. 🙂
Tycker också att nyckelpigorna har ökat i antal fast jag använder kemikalier
Det är utan vidare många faktorer som påverkar hur mycket insekter man har, växtföljd, bekämpning, årsvariationer o.s.v.
En fördel med ogrässkäraren är ju att det är rätt osannolikt att tisteln skulle utveckla resistens mot den i första taget. 🙂
I en dagbok som min farmors kusin skrev 1908 så framgick det att de rensade bort tistlar för hand från åkrarna.
Det var eko det …
Ser jag rätt att knivarna är helt stumma, inte som en lie på ett skördetrösk-skärbord?
Du ser helt rätt, knivarna står stilla. Skulle de röra sig skulle de klippa av strået precis som skördetröskan gör. Minns jag rätt består varje “aggregat” av två knivar ställda mot varandra som ett V med en ställbar öppning i bottnet av V:et. Man justerar öppningen så att spannmålen kan slinka igenom men tisteln skärs av.
Dör tisteln med slåtter ?
På sikt gör den det. När tisteln skjuter fart förbrukar den sina näringsreserver och klipper man av den innan den hunnit bygga upp nya försvagas den på sikt. Det förutsätter dock att man gör det upprepade gånger eftersom näringsreserverna är rätt stora.
Ovannämnda effekt är väl snarast en bieffekt med Combcutten. Den är mer avsett att klippa ner tisteln för att ge spannmålen ett försprång. Klippningen stör inte spannmålen men tvingar tisteln att börja om från noll och det gynnar förstås spannmålen i konkurrensen.