Att skriva att vi inte har bro är egentligen fel, vi har nämligen en gångbro hit till holmen. Bron går över en, på 1990-talet, uppmuddrad kanal. Röjvassen höll på att täppa till det sund som gått mellan Ytterholm och grannön Kirjais, då beslöts det att kanalen skulle muddras upp så att man kan köra båt där igenom. Det är på Kirjais sidan vi har våra bilar parkerade.
Det är ingen bro man kan köra bil på, eller frakta större saker på. Men det är vår livlina. Den här årstiden är det mycket tryggt och bra att ha en gångbro så man får hem det man behöver i vardagen. Men för mej att gå hemifrån till bilen blir någon kilometer, så några liter mjölk blir ganska tunga innan man är hemma. Därför lever man lite på ett annat sätt. Man handlar hem det man kommer att behöva i hushållet för ganska långa perioder. För jordbrukets del måste man tänka ännu längre, som i mars funderade jag ut hur många saltstenar jag kanske kommer att behöva innan det eventuellt blir is igen, hur mycket stängselmaterial jag kanske kommer att behöva i sommar och så vidare. Det är ju ingen omöjlighet att frakta någonting på sommaren heller, men, då skall det först lyftas in i bilen, sedan bäras från bilen och lyftas i båten, sedan lyftas ur båten upp på bryggan och sedan bäras till en vagn eller liknande så man får det fraktat dit man skall ha det. Så för att spara på både kropp och tid så är det att använda hjärnan lite flitigare på vintern, göra lista på vad som kan behövas det närmaste halvåret, eller längre, åka och handla, lasta in i bilen, köra hem och lasta ur det där man vill ha det.
Hit till Ytterholm går det inga förbindelsebåtar, så behöver vi röras med traktorer, till och från holmen så har pappa en pråm. Maskinen har varit sönder i den, men bara för någon dag sedan fick han nys om en annan. Inte en helt ny, dom är nästan olösliga, men en som är lite likadan som den förra, så den gamla maskinen skall bytas ut och sparas så att man eventuellt kan ta reservdelar från den om det behövs. Sådana är planerna, får se hur det går. Allting går ju inte alltid som man planerat, men jag hoppas det. Pråmen används till ganska mycket, frakter, grävmaskinskörningar till holmar med mera, men den är också i ganska frisk användning inom mitt jordbruket eftersom jag inte har alla 13 ha åker på Ytterholm, utan också på holmen Anisor. Dit går det varken bro eller förbindelsebåt, så dom som vill bo där kan inte bo där året runt, för dom har ingen möjlighet att ta sej till jobb eller handel i menförestider.
Att bo på en holme är inte alltid lätt. Man skall vara lite snickare, lite veterinär, lite kontorist, lite fiskare men fruktansvärt envis. Då går det att bo på en holme OM man har en livlina, bro, förbindelsebåt, svävare eller något liknande.
Jag har också varit på Kirjais – vilket underbart ställe! Jag kommer absolut att åka dit nån mer gång. 🙂