Bäddfräsning.

Hade en konstig känsla av att det var lördag i morse när jag vaknade. Kanske var det avbrottet som gårdagens regn förorsakade eller så berodde det på att jag tog mig tid till ett styrelsemöte i går kväll.
Idag har dock den hårda vinden torkat upp jorden så gårdagens 6,6 mm är nog ett minne blott vilket jag noterade nu ikväll när jag efter dagens byggande fick tid för bäddfräsningen inför lökplanteringen.
När det gäller grönsaksodlingen här på gården så odlar vi allt på upphöjda bänkar som jag med traktorn fräser upp direkt på plogtiltan. På så vis får jag en homogen odlingsbädd som inte packats till av traktordäcken. Samtidigt med fräsningen tillför jag också gödsel som på så vis koncentreras till odlingsbädden vilket medför kostnadsbesparing då jag inte gödslar vändtegar och traktorspår utan enbart den jord som besås eller planteras med odlingsväxter. Säkert till nytta för miljön också 🙂
Nackdelen med bäddfräsning är att den tar mycken tid och fordrar noggrann planering och precision vid utförandet. 1 ha grönsaksodling betyder i mitt fall 5,5 km bädd och traktorn klarar inte högre fart än 2,5-3,5 km/h så med fyllning av gödselspridaren och vändningar på vändtegen får jag räkna med 2,5-3,5 timmar jobb per ha. Å andra sidan så är fältet klart för sådd eller plantering efter fräsningen.
Den upphöjda odlingsbädden har i sig också både fördelar och nackdelar, bland annat hålls den torrare vilket är till fördel en våt sommar men kräver mera bevattning ifall det är torrt. Kanske värms jorden upp lite snabbare också men en sak som jag tycker är en stor fördel är att när vi vid handskörd står emellan bäddarna så sparar det en 10 cm ryggböjning, vilket kanske inte låter så mycket men efter en lång dags skördande uppskattar man nog varje cm som man sparar. En nackdel är att det inte är lätt att jämna fältet efter skörd och bäddarna ofta syns ännu följande år.

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda. Visa alla inlägg av Christer