Lite regn var eller varannan dag. Sådan har väderleken varit på Ytterholm och på Dånö. För min del gör det ingenting, vallarna vill ha vatten, och som de sägs så är allt vatten som kommer före midsommar välkommet. Mats däremot vill inte ha vatten varannan dag, det bromsar upp all sådd och sättning. Så fort det torkat så det går att så och sätta hinner han vara på åkern någon dag och så kommer det ett regnil igen. Det som är tokigt är att när det sedan väl gå att vara igång blir det att köra “fullt ös – medvetslös”. Att sätta sej ner och äta en lång middag är helt uteslutet, att äta på dygnets ljusa timmar händer sej, men ofta brukar de dagar det går att köra och allt löper på, bli så att mat äts på kvällen när dagens arbete är färdigt. Under dagens lopp brukar det bli en hastig smörgås och kaffe i någon maskinbytarvända. Mats och hans bondekollegor brukar skoja och säga att dom skulle behöva ha näringsdroppflaska i traktorn så det skulle gå att köra nonstop långa dagar. 😉
Slag i saken av sådana idéer är ju uteslutet. Att diskutera hälsokost likaså. Bland det sista en bonde (dem jag känner i alla fall ) mitt uppe i slutrakan på vårbruket vill höra talas om är hälsokost och shopping 😉
Själv är jag också på en slutraka, fårklippningen. Jag kan bara konstatera att det man inte gör med en gång utan lämnar och “gör det sen” ofta blir ogjort tills en deadline kommer emot. Fårklippnings deadlinen är nu här. Min fårklippmaskin strejkade tidigare i våras, kolena va slut. Nya kol gick som jag då gissade inte att få tag på, så det blev att göra som flera av er läsare då föreslog, fila till ett par. Sagt och gjort, “gör det sen” har blivit nu, och med lite hjälp av min pappa som i sina gömmor hittade ett bäcksvart fint kol, lite filande och karvande så fungerar nu igen klippmaskinen med kol av egen design. 🙂
Det var mycket visdom i din blogg, Lotta!