Sommar, sol, myggor och ensilage. Så ser dagarna ut för tillfället. Ja nå, jag och Kalle blandrar oss inte så hemskt mycket med ensilaget men de övriga tar vi nog del av. 🙂
Varmt har det minsann varit, t.o.m. här “ute” har det varit +30. Vi svor ju över vintern för några månader sedan, så inte ska vi väl klaga nu…!
Ur vallarnas synpunkt har våren och försommaren varit näst intill perfekt, svalt och regnigt varvat med sol och värme. Detta har lätt till täta och välvuxna vallar som det nu är dags att skörda.
Speciellt nöjda är vi med de vallar där det växer blålusern. Lusernen har visat sig vara ytterst torktålig och bra på att övervintra. Man måste dock vara noggran med kalkning och gödsling då man har av blålusernen i växtbeståndet. Tumregeln tycks vara mycket kalk och lite gödsel.
Idag (lördag) ser det igen ut att bli en varm och solig dag. Då väderleksprognoserna utlovar regn och svalt till nästa vecka, betyder det att maskinerna är i full gång från morgon till kväll så att det skulle bli slått och balat så mycket som möjligt. Man ska ju inte ropa hej före man landat på andra sidan bäcken, men för tillfället ser det lovande ut vad gäller mängden och kvalitén på ensilaget.
Författare: Sonja
Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb!
Visa alla inlägg av Sonja
O så har vi ju ny balare!
E den nya en Lely, eller? Varför bytte ni bort Claasen? Problem?
Har länge sökt efter en Claas 255/355 som skulle vara “lite” medkörd, alltså inte 10000 balar som de flesta som finns till salu.
Den nya är en Kuhn I-Bio. Claasen var sönder olovligt mycket de två senaste säsongerna bl.a. var där problem med lager till inmatningsrotorn o valsarna.
Hur är Kuhn I-Bion prestandamässigt i förhållande till Claasen, måste kraftuttaget stannas vid lindningen som på de gamla Bale-In-One? Roligt att se lite ensilage-bilder igen! 🙂
Kraftuttage måst stängas jo, men med en kabel mellan trakorns signal uttag och balarns styrenhet sku den stänga av själv.
Prestandan e nog så gott som samma jmfr med Claasen, eftersom de tog ngr extra sekunder att flytta balen ända till lindaren, sen e Kuhnen snabb att linda. Hittills e vi rikti nöjda!