I fjol tänkte jag att det kan ju inte skada att pröva på miljöåkersalternativet – men det kunde det. Det är ren katastrof på fjolårets viltåkrar. Det syns inte alls att där finns vete utan det är ett hav av baldersbrå och tistlar. Litet var jag rädd för att ogräsen skulle öka då man inte alls fick spruta men inte hade jag kunnat tro att det skulle bli ett sådant elände.
Om man ser riktigt noga på bilden i nedre kanten så märke man att där faktiskt finns vetebrodd under ogräset. Det har till och med grott ganska bra men kvävs nu av baldersbrån. Den torra sommaren i fjol gjorde att åkern inte såg så farlig ut då men nu kom balderbrån med besked …
Det går bara inte att odla en åker utan att spruta minst en gång per år då det inte finns någon växt som konkurrerar kraftigt. På gröngödslingsvallen är klövern helt fantastisk i år och där har den kvävt nästan all baldersbrå. Nedan ett fint bestånd på nyodlingen och då är klövern dubbelt längre och tätare på de andra vallarna.
Man ser förstås hur utsädet grott redan i maj men först nu i mitten på juni börjar man se hur den utvecklar sej på allvar. Vi fick litet regn som räddade växten så broddarna är ganska fina på de andra veteåkrarna. Men ojämna eftersom jag körde för mycket om vartannat med den nya såmaskinen.
Det var speciellt intressant att se hur blålusern hade grott eftersom det var första gången vi hade sådan. Och den ser bra ut fast jag undrar hur den klarar sej mot ogräset. Den sådde jag nämligen också på en bit som var viltåker i fjol. Man får hoppas att den tar revansch i nästa år. Sonja skrev att hon var nöjde med deras blålusern så jag hoppas vår klarar sej. Om den beter sej som timotej som var riktigt ynklig i fjol men nu blivit kraftig så blir det nog bra.
Blålusern är alltså de små raderna – resten är ogräs. Men det är nästa år som blir spännande här.
Om möjligt sku jag på prova att slå bort ogräset från lusern åkern. Slutet juli senast annars e jag rädd att lusernen tar på näsan. Om åkern e anmäld som gröngödslingsvall får man slå ner växtligheten.
Men alltså vad är problemet? Varför har du inte helt enkelt sprutat t.ex. mcpa i ett tidigare stadie?
Som jag förstår dig så är det vete du har sått och har tänkt ta en veteskörd.
Tack Antte, det skall jag göra.
Ifråga om MCPA så har den ingen som helst effekt på baldersbrå. Vi har inte tidigare haft problem med just baldersbrå men vad jag förstår så är det bara metsulfuron (Ally) som tar på den med högsta dosen. Mycket svårbekämpat som övervintrande. Och på grund av bestämmelserna så fick jag inte spruta den på hösten. Vanligen kör jag glyfosat på hösten på den åkern och det tar bort det mesta. Vi har nämligen problem med kvickroten där också.
Vi kan inte odla höstsäd här eftersom vintern vanligen slår ut största delen så jag har ingen större erfarenhet av bekämpa baldersbrå som höstsädesodlarna har. Nå, nu fick jag lära mej …
Ok, allt har sin förklaring 🙂
Baldersbrå m.fl kan vara direktsåddens bonus.. 🙂
Jo, det är klart att det blir mera ogräs med direktsådd men om man sprutar glyfosat på hösten så får man åtminstone inte ett sådant hav av baldersbrå. Kvickroten blir också ett större problem med direktsådd så glyfosat lär nog bli nödvändigt många gånger.
Nu skall jag spruta en gång till med metsulfuron-metyl som är speciellt tufft mot baldersbrå för jag tror inte en vanlig besprutning klarar av den här mängden. Få se om det blir någon veteskörd på den här åkern …
Men huvudsaken är att hela tiden ha en bra växt som konkurrerar ordentligt med ogräset. Inte ett enda år får man låta det gå utan ordentlig odling (åtminstone klöver som på vallen är rent vild i år).
vid direktsådd skall glyfosaten sprutas på våren före sådd
Jodå, det kan bli nödvändigt men glyfosat på våren har aldrig lika bra verkan som på hösten efter skörd. Det är liksom en nödlösning för att inte få alltför mycket ogräs i säden. Det tar inte bort ogräsen (kvickrot) på längre sikt.
Om man vill bli av med kvickroten så gäller det fortfarande att spruta efter skörd och då kvickroten är i god tillväxt. Därefter bör man låta åkern stå orörd i tre-fyra veckar.
På våren är dels kvickroten för liten då man vanligen sprutar dels kan man inte vänta tillräckligt länge för att glyfosatet skall inverka ordentligt (föras till alla delar av rötterna). Därför blir det levande rötter kvar som senast nästa år sticker upp skott.
Bäst vore att vänta på våren tills kvickroten bildat en hel del bladmassa, spruta och låta stå i flera veckor. Men då kan man inte odla på den åkern.
Jag har fått bra resultat av glyfosat på hösten så att det inte varit nödvändigt med sprutning på våren före sådd. Men jag fick ju inte spruta viltåkern förra hösten …
Kan ju även noteras att ni är i lite annan situation i södra finland gällande att få en god kvickrotsbekämpning på hösten. Vi i Österbotten har ofta det dilemmat att när man har väntat tills kvickroten har växt upp genom halmen och skörderesterna så är det redan så kallt och sent på hösten så kvickroten är inte längre i “god tillväxt”
Det där förstår jag inte riktigt. Jag har haft miljövårdsåker två år på samma skifte, första året nått blått, andra året grönträda. Plöjde i fjol och har en sabla fin växt och nästan ogräsfritt där. Ändå trodde jag mera på att det skulle se ut som din åker.
Hej Kalle. Tror att du har svaret i plöjningen. Har själv testat (i mindre skala) plöjningsfritt,men hujeda va ogräs. Om man inte får bekämpa kemiskt e de nog o damma av Kvernelanden o plöja.
Jag bifaller Dånö Mattes tes om plöjningen. Så fort man lämnar bort den ökar behovet av kemisk bekämpning. Och tvärtom, plöjer man reder det upp en hel del ogräsproblem. Direktsådd och plöjningsfri odling är bägge rasande intressanta, men de kräver att man trappar upp sprutandet en aning.
Jo, det är plöjning eller sprutning men i det här fallet förvärrades läget av förra sommarens torka. Det var nästan 20 cm mellan de ynkliga vetestrån som där fanns – rybsen grodde inte alls (viltåkersblandning). Ogräsen fick härja fritt och då man inte fick göra nånting på hösten så …
Jag har på några ställen haft gröngödslingsvall i två år, och har i år havre på de här ställena. Jag avslutade vallen med glyfosat i höstas, och plöjde på våren, så de verkliga problemogräsen är borta, men jösses vad mycket fröogräs det finns! Dessa går ju ganska lätt att spruta bort, men jag reagerade på hur markant mycket mera det finns av dem på de skiften som varit gröngödslingsvall.
Åkern ser nästan likadan ut som den “bordell” som din brorson efterlämnade då han sade upp sig som projektledare i BKF’s fiberprojekt och då de gick miste om dig som Mimers källa i projektet. En förlikning blev väl resultatet där Pargas stads ledning uppmärksammades på konsekvenserna av juridiska avtalsbrott där de blev tvungna att lägga ned hela Skärgårdsnäten i tillägg till att de blev tvungna att ersätta motparten med 35.000 euro i ersättning i tillägg till en uppriktig ursäkt.
Bra så, vi får väl även hoppas på att de lärde sig av konsekvenserna av regelrätta juridiska avtalsbrott, och att detta faktum även återspeglar sig i de besvär som görs i Pargas/Väståbolands namnfråga.
Är det bara jag som inte ser sammanhanget. Om där hade vuxit hampa hade det väl funnits en långsökt koppling till fibrer men nu var det visst baldersbrå.
De bästa e nog att man tydligen kan koppla ihop naturvårdsåker med namnbyte i Väståboland… Låter hur logiskt som helst!
Ja se fibrer har ju tendens till att trassla till sig. Hmmmm………
“Bordell”=oreda – ett uttryck som används flitigt under armetiden.
Mimers brunn=kunskapens källa.
Inte var det väl en dag för sent om Öhman et al fick krypa till korset och lära sig grunderna i avtalsrätt om han missade den kursen under sin studietid! Bättre sent än aldrig!
Men kanske man är så insnöad av kalkdamm i Gruvhåle i Pargas i Pargas så att man återigen behöver påminnas i en domstol om vad man förbundit sig till. En annan förklaring är förstås att man är både dum, döv och blind, och förstås analfabet och dyslektiker på en och samma gång – precis som en “framstående” Tenala politiker visade sig vara då han lyckades klämma in hela sjUTTon stavfel på tre rader.
Notera speciellt frasen “Huvudprinciperna i avtalets paragrafer förbinder även framöver” jämte andra paragrafens “Kommunens namn är Väståboland – Länsi-Turunmaa.”
Samgångsavtal mellan kommunerna Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu
och Pargas stad
1. Samgångsavtalets syfte och giltighet
Kommunerna Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Pargas stad bildar 1.1.2009 en ny kommun.
Det här samgångsavtalet är ett avtal enligt Kommunindelningslagen § 9
om att ordna förvaltning och service.
Avtalet gäller i tre (3) år i enlighet med Kommunindelningslagen § 9.
Parterna förbinder sig att politiskt och moraliskt i ytterligare tre (3) år
följa avtalets villkor. Huvudprinciperna i avtalets paragrafer förbinder även framöver.
Parterna understryker att det gemensamma syftet med samgången är att skapa en ny, livskraftig skärgårdskommun där alla invånargrupper och kommundelar behandlas jämlikt och rättvist. Utgångspunkten är en
välfungerande, kostnadseffektiv förvaltning och service.
Den nya kommunen benämns nedan i detta avtal kommunen.
Kommunerna Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Pargas stad benämns
nedan kommunområden.
2. Kommunens namn och vapen
Kommunens namn är Väståboland – Länsi-Turunmaa. Kommunen
använder benämningen stad. Kommunens fullmäktige besluter om ett nytt kommunvapen på förslag av organisationskommissionen.
Intresseklubben noterar TI: s otroligt relevanta inlägg i debatten kring ogräsbekämpning i NVÅ… Nu måst man hoppas att förvaltningsdomstolens domare också läser Bondbloggen. 😉