Så var då en del av kinakålen planterad, och nu har jag också kommit hem så jag kan sätta ut lite bilder på det hela. Mats kommer i år att ha ca 65 000 kinkålsplantor i jorden. Dock brukar det inte bli 65 000 kinakålar när de skall skördas. Man måste alltid räkna med lite svinn. Men försöka göra det bästa av det måste man, och det börjar ju redan med att försöka få plantorna i jorden så fort de kommer, och före de kommer skall man ha förberett jorden så att planteringsförhållandena är så bra som möjligt. Det harvas, plockas sten några vändor, och sen till sist fräsning att jorden blir så jämn som möjligt. Fuktig jord skall det också gärna vara, är det för torrt “fastnar” inte plantorna i jorden utan jorden bara “rinner” av och fäster sej inte kring plantan och är det för vått blir det bara gegga och jorden klumpar sej och då blir det inte heller bra. Så hur gör man då? Regnar det får man vänta att jorden återhämtar sej och är det torrt får man vattna någon dag före man planterar och sedan bearbeta jorden. Men vänta för länge kan man inte heller göra. Knepigt det där, men för Mats har det väl varit ganska bra med den biten i år, lite vänta måste han göra mellan planteringarna för på morgonen efter att första omgången plantor hade planterats öste det ner regn. Men för att få ordning på historierna skall jag ta det från början.
På tisdag kom första omgången plantor, Mats redde till jorden och på onsdag var det plantering, då såg det ut såhär.
Mats kör, Mathias åker med en vända, på planteringsmaskinen sitter tre krutgummor, medelåldern är ca 70 år, och de plockar ca 7000 plantor var. Skulle det vara som det borde så skulle jag ha varit med och plantera, men eftersom min nacke är allt annat än bra så var grannfrun snäll och kom och hjälpte till 🙂
Planterande i sej är inte tungt, annat än att man efter några timmar brukar bli mör om rygg och bak. Själva jobbet går till som så att man plockar plantorna, en och en och sätter i rören man kan se under plantorna, sen ser maskinen till att plantan med en och annan finess kommer ner sakta och försiktigt i jorden. 
När plantorna planterats är det bevattning som är det viktigaste. Den lilla kuben som är full med rötter är ganska torkkänslig, och har rötterna en gång torkat, är plantan förlorad, så det gäller att få vatten medsamma, men måtta med allt…
Torsdag – Ösregn! På torsdag morgon vaknade vi av åskan. Mats flög upp och svor en liten ramsa. Åskregn har han varit med om förut, och med tydligt i minnet om det året som det regnade så pass jusst efter att han planterat kinakål att åkern de var på förvandlades till en insjö så insåg jag att radiramsan nog var befogad. Det året drunknade och flöt det bort typ 15-20 000 plantor. Regnmängden den här morgonen var inte så enorm på Dånö, även om det bara någon kilometer därifrån talades om 45 – 50mm, på bara någon timme. Det blir antagligen ingen insjö det här året, för kålen planteras i en backe, men lika tokigt är det om det börjar regna kraftigt. Då kan det börja rinna diken och när det får upp farten spolar det plantorna med sej.
Här har det blivit små diken och plantor spolats bort…
Eftersom jag inte tänker tråka ut någon med alla historier om kinakålsplanteringen på en gång så kommer följetongen att komma om någon dag, alltså, fortsättning följer med Kinakålsplantering del 2.
Skall de sättas så här sent? Och hinner de bli färdiga? Varför inte sätta dem tidigare?
Och får de vara i fred för harar och rådjur eller måste ni ha allting inhägnat med viltstängsel?
Vilken fantastisk jord ! Här står min bättre hälft och hackar dystert i den stenhårda leran grön av avund över er mark. Skulle hon få börja om så skulle hon definitivt gifta sej med en österbottnisk bonde i stället …
Här har inte regnat på hela sommaren (igen) utom en åskskur i juli. Det lovas regn varje vecka men ju närmare den dagen man kommer desto mindre blir det och sedan kommer det tre droppar i verkligheten.
Åländsk bonde hade kanske varit den rätta i så fall då jordbruket låg på holmen Dånö i Geta på Åland. Men visst har de väl fina jordar i Österbotten också!
Sant sant, du tekniskt intresserade 🙂 Jordbruket ligger i Geta, Åland. Fina jordar finns, även om de är sällsynta. Den här åkern som Mats nu planterade kinakål på har delvis varit sten och skog. Det har gått åt mycket bränsle och arbetstimmar med bland annat stenplockare och grävmaskin för att det skall gå att odla kinakål där. Timmar och jobb som inte mera syns. Även några dynamitgubbar kommer det ännu att gå åt i en bergsklack som “stör” mitt i åkern innan Mats är nöjd med den. Men eftersom han själv har sprängarpapper så är det bara en frågan om tid.
Viltstängsel – JA! Annars är det näst intill omöjligt att få något kinakålshuvud i slutänden. Man kan också använda sej av elstängsel, men Mats har föredragit att sätta upp permanent stängsel runt de åkrar han odlar kinakål på. Och jo, kinakålen planteras “sent” av diverse orsaker. En grej med kinakålen är den att den skall förvaras i kyllager några månader, och för att få kinakålen passligt in i lager före vinter och frost, men ändå så nära vintern som möjligt för att inte behöva öda ström så är det ganska lagom att plantera nu. En annan orsak är att Mats vill försöka få tajming på grödorna, att inte skördejobben hopar sej, lök, potatis, och kinakål, allting skall ha sin tid, och med plantering nu, så räknar han med att potatisen skall vara uppe när kinakålen är färdig att skörda.
Sorry, jag kom att tänka på Kristinestad då jag såg bilderna. Där har de också fina jordar som liknar dessa.
Åland är annars också som på en annan planet jämfört med Östra Nyland. Förutom styv lera så har vi ett sibiriskt klimat med heta somrar och kalla vintrar.
Åland gillar vi skarpt. Förr åkte vi över Brändö till Sverige fastän det tog lång tid. Men det är fantastiskt att köra i morgondimman på Brändö. Ibland känns det som om man körde på havet. Vi har förresten en jättehavtorn som är knyckt som liten planta från Åland. Den växer som ett ogräs och producerar massor av bär (men det är inte roligt att plocka dem …).
Jo, jag håller med dej Nisse, Åland är nog lite som en annan planet, på flera sätt 😉
Här i österbotten går nog deadline för plantering av sallat och kinakål vid månadskiftet juli / augusti. En senare plantering fordrar nog en varm höst och lite tur med vädret. Nere i ö-riket förhindrar säkert närheten till havet strängare nattfroster att förstöra grödorna. Ser ju annars bra ut det där. (förutom bilden med de bortsköljda plantorna.) Fick själv stor del av sättlöken spolad till vägdiket i samband med ett åskregn (45mm på 20 minuter) i början av maj nån gång i början av -90-talet 🙁
Yep, där har du sant Christer! På kobbarna här nere har och drar man nog minsann nytta av att havet är varmt på hösten. Det märks kanske inte så mycket, men om man räknar med vad man kan uträtta på nån vecka, som frosten kan vara senare här, så är det en hel del.