Idag har det varit att hålla tungan rätt i mun, det har slirat hit och dit. Det har inte varit is under Jontes tossorna utan skit. Helt otroligt vad fårskit kan vara halt när man får det under hjulen. Jag har börjat tömma fårhuset.
Till att köra ut skiten ur fårhuset har jag på traktorn en så kallad krokodilgrep, eller krabbis som vi kallar den. Man får ganska mycket med sej på en gång, men när man så väl får ordentligt tag och vill börja riva löst bara det man vill ha med sej, skrinner traktorn hit och dit. Då går det inte att bara dra, utan man får riva, lyfta, vika, knixa hit och dit med krabbisen för att det skall lossa. Skiten är tung, väl ihoptrampad och ca en halvmeter tjock.
Bättre sent än aldrig heter det ju, och nu är det nog verkligen i senaste laget att få fårhuset tömt på all den skit som producerades förra vintern. Gärna skulle det tömmas ur fårhuset i början av sommaren så att fårhuset skulle hinna torka upp ordentligt innan det, som nu, börjar bli fuktig väderlek ute, nåja, det blir att städa noggrannare istället.
Bör kanske tilläggas att jag inte kör ut skiten på åker, utan den förflyttas till ett… “skithus” helt enkelt. Det är ganska bra att köra skiten till ett skithus, så brinner skiten ihop bättre när det råddas om i den. Sen körs den från skithuset ut på åker när det börjar vara plöjningsdags.
Normalt brukar jag kunna tömma fårhuset på en dag. Så inte idag… Jag var lite för optimistisk i höjden på “skithuset” så krabbis tog i lite i en takstol, och när jag följande gång skulle öppna krabbisen så sa det pang och Jonte fick sej en dusch i hydraulikolja. Så var det slut med det roliga.
Och på tal om is skall jag också sätta in en bild på någonting som jag fotograferade den 9 augusti.
Det här var “det lilla” som fanns kvar klockan 17.30 av haglet som kom nerdimpandes som från ingenstans vid ca 11 -12 – tiden samma dag. Den här bilden är tagen på Kirjais, ca 3 km hemifrån. Hemma kom det bara regn, men på Kirjais hade det kommit ordentligt stora hagel.