Kanske är det också tillåtet att skriva lite om bondens fritid här på bondbloggen?
Idag deltog jag i producentförbundets höstmöte och hade ett par håltimmar innan lantmannagillets möte började på kvällen. Det blir ju en hel del stillasittande dessa mötesdagar och senaste natts snöfall såg så inbjudande ut att jag beslöt ta en tur till skidspåret vid sportstugan. Det hade redan hunnit börja töa men snödjupet på några cm räckte i alla fall till för skateskidning.
Och det är lika roligt varje gång man tar säsongens första skidtur. Kanske känns det likadant för kreaturen när dom släpps på betet på våren? Kunde inte låta bli att dra vissa paralleller, därav rubriken. 🙂
Sommarsäsongen är så pass intensiv att den inte tillåter dylika fysiska aktiviteter och kroppen är inte heller speciellt mottaglig för träning efter långa dagar på åkern. Så mitt motionerande får anstå tills snön kommer, i år fick jag dock vänta lite längre än vanligt på min första tur. Normalt brukar vi ha konstsnöspåret i skick kring den 20 november men denna höst har varit för varm för kanonsnötillverkning. Nu lovas åter varmare väder så kanske dagens anspråkslösa inledning på 5km blir den enda träningen för en tid. Men visst hann man ändå notera att mag- och armmuskler inte är vad dom borde vara för att hålla önskad fart.
Författare: Christer
Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.
Visa alla inlägg av Christer
Jag har inte behövt fundera på gymmet för jag har grävt och grävt med spade nästan hela hösten. Det är så man önskar sej att det skall frysa på. Det var inga stora diken men omöjligt att använda grävmaskin under flissilon och för plåtarna invid växthuset och liknande.
Vintern brukar vara den årstid som ger mest motion. Speciellt de två senaste vintrarna. Man behövde inte ens börja arbeta i skogen utan man var genomsvettig redan då man vadat fram genom snömassorna till avverkningsplatsen. Få se hur det blir i år …
Joo motorsågen är vid sidan om skidorna ett effektivt motionsredskap 🙂