Att en vattenslang kan vara så rolig 😉
För övrigt är det numer bara en tacka kvar att lamma, Anne. Hon verkar inte ha någon brådska…
Våren börjar kännas av ordentligt, har nämligen sjösatt snurran. Det regnade och snurran släpades tvärs över land bakom mönkkiän över stubbar och kottar för att få den i vattnet, men sen… Känslan man får när man drar iväg med snurran i fullt jehu är obeskrivbar! Man blir genomblåst av vårens vindar och känner att nu har man hela världen framför sej igen! Det är någon sorts frihetskänsla som infinner sej i kroppen och ger en ett lugn när man får svischa iväg över öppna vatten 🙂 HÄRLIGT!
Så vansinnigt bråttom skall man inte ha i alla vikar och fjärdar. Många ställen ligger isen som ett ruttet hårt lock och stoppar framfarten, blir det kallt om nätterna kommer den att ligga kvar en bra stund ännu. Även stora isflak flyter runt, och man måste vara på sin vakt för att inte kollidera med dem.
Bråka is var vad jag fyllde någon timme med på eftermiddagen. Att ta sej från holmen med snurra är så mycket enklare än att gå runt bron. Så jag körde runt, runt så nära isen som möjligt i halvplan så de små svallen lilla snurran gör, blev så stora som möjligt och bröt sönder isen så långt som möjligt. Vilket inte är så långt, men skulle jag vilja skulle jag kunna ta mej iland på Kirjais sidan.
Här är isen ca 5 cm tjock och uppblött, men längre in i fladan är isen tjockare och hårdare, där lär det ta någon vecka ännu innan det blir farbart med båt.
Hejja hejja! Bråka på och hjälp våren lite på traven. Här ha isen släppt sitt grepp för säsongen. Ser att Mathias båt funkar bra o köra i is med.. 😉