…..sprider jag inte för tillfället men jag var med på den tiden när man bredde dynga “by hand” på åkern. Dyngan kördes oftast ut under vintern i små högar som stampades till snygga “paket” för att underlätta nedbrytandet av cellulosan i halmen och för att undvika att de värdefulla näringsämnena gick till spillo. I samband med vårharvningen delades sedan högarna ut i mindre högar som sen i sin tur fördelades jämnt över åkern för hand och harvades in i marken. Jobbet var tungt och ibland fick mina barnahänder en och annan blåsa men det minns man inte längre 🙂 Det som man däremot minns är den underbart mustiga doft av välbrunnen kodynga som spred sig över nejden då när det begav sig. Anledningen till detta något nostalgiska inlägg är följande “Koskits-låt” med taktfast 2-cylindrigt komp.
Författare: Christer
Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.
Visa alla inlägg av Christer
Har inte dylika arbetsmoment inte rationaliserars bort har man nog inte varit beredd att ta över jordbruket efter föräldrarna. Det var väl en del av bonderomantiken den tiden. 🙂 Bra låt.
Ja ha no faktiskt hinda sprid na koskit me greipen ja å 🙂
Joo Per-Erik, men på den tiden visste man inte om så mycket bättre alternativ och korna och deras skit rationaliserades bort 1978.