Gamla grejjer…

… som står och “skräpar”… Eller gör dom?

På många gårdar finns det kvar gamla grejjer, en del mer väl bevarade än andra, och på somliga ställen har grejjerna försvunnit på någon skrotlava för länge sen… Synd egentligen, men vad ska man göra med alla gamla grejjer??? De som är bra tillvaratagna kan man ju förstå att skall tagas tillvara för eftervärlden, men sen då? Alla maskiner som inte haft möjlighet att få komma under tak? Den gamla ställs ut, när den nya skall in.

Prydnader är dom int… Eller är dom?

Bredvid min fårhusväg står det en gammal såmaskin. Den har stått där rätt länge, så länge jag minns egentligen. Jag har aldrig brytt mej om den någå destomer, den bara står där. Men nu ville jag flytta den för att få bättre rum där och då kom jag mej för att titta på den, sådär på riktigt.

Såmaskin

Och så fin den va med all sin rost och sneda plåtar! Den har verkligen varit välanvänd ända till den dagen när den ställdes undan. Jag kan inte klura ut när det skulle ha kunnat varit, men det va inte igår…

Verktygslådan var snudd på hel…

verktygslådanEtt plåtlock som inte hölldes uppe självt och en tillsågad träbit som botten. I bottnet låg en jättespik och en bult med tillhörande mutter. Spiken har väl antagligen varit till att krassa ur billarna med, och ställen dit bulten skulle ha behövts var rätt många…

Skillnaderna till dagens maskiner är oräknerliga, men de fungerade ju då, det var ju snabbare än att så för hand i alla fall och då var det väl det alternativet man hade.

Nuförtiden finns det givare som på ett eller annat sätt visar/signalerar när det börjar ta slut på utsäde eller gödsel. På den här maskinen fanns det bara en låda och för att se när det var slut här så fanns det helt enkelt ett fönster…

Glasruta i såmaskinPå sitt sätt tuffa grejjer och vilka många strapatser en sån här såmaskin måste ha varit med om…

Författare: Charlotta

Hejsan! Jag heter Charlotta, men kallas kort och gott för Lotta. Jag är 34 år, fårbonde och mamma till Mathias, 9år. Jag driver en liten gård som heter Västeräng på holmen Ytterholm i Nagu. Jag har ungefär 30-35 lammande tackor. Med tackor, ungdjur och lamm blir dom runt 100 djur sommartid. I dagens förhållanden är det ganska lite, men det brukar fylla mina dagar alldeles tillräckligt eftersom jag sköter dem, deras bete och 12ha åker mest ensam. Jag odlar enbart foder till fåren på åkrarna. Har jag tid över, fyller jag snabbt de timmarna med bär- och svampplockning om hösten, bottenmålning av båtar om våren, skogsarbete om vintern och fiske om sommaren. Holmen jag bor på, Ytterholm, är en holme helt utan förbindelser. Det finns en liten gångbro av trä, så man kan ta sej till och från holmen med matkassen och sådant man orkar bära, men alla övriga transporter av allt vad som behövs i ett jordbruk, sker på vintern över is, eller med pappas pråm. Sommartid betar fåren på holmar runtom i skärgården. För tillfället har jag betesmark på 8-9 olika holmar. Får är jättebra landskapsvårdare. De ser till att den underbara skärgård vi har hålls i bra skick.

3 reaktioner till “Gamla grejjer…”

  1. Den var ju riktigt modern … Vi har en gammal hästsåmaskin som farsan satte en bom på och kopplade till traktorn. Morsan måste stå bakpå och lyfta och sätta ned såmaskinen för hand och så gick sådden till ända fram till 1975. Inte speciellt trevligt i dammet då det fanns torvor så hela maskinen hoppade.

    Den gamla såmaskinen står ännu i en lada så den är i bra skick.

  2. Hej!
    Jo, alltså den är ju inte riktigt från tidernas begynnelse 😉 en hästsåmaskin finns nog också på holmen, den var holmens gemensamma (med många historier runt sej…) och står nu under grannens gamla ri-skov. Den känns lite mer värdefull att bevara, men de grejjer som inte hör “hästtiden” till blir oftare betraktade som skrot och skit även om de också är fulla med historia och fina hantverk.

Kommentarer är stängda.