Ibland får man hjälp 🙂
Viktoria och hennes två lamm skulle flyttas från en holme till en annan. I flera veckor har jag väntat på att vädret och tiden skulle matcha varandra, men det var inte så lätt… Blåser det inte, så regnar det. Inte är det problem att köra får om det regnar, men det är betydligt roligare med lite vackrare väder och gärna solsken om man får välja 🙂 Då behöver man inte packa på sej kläder som för en nordpolenresa utan kan sitta i linne och shorts och bara njuta av sommarens varma vindar. Men det har inte hänt ännu…
Sol blev det, men blåste gjorde det så vi fick nog ha lager på lager med kläder. Vi – jag och Sandra. Och vem är då det? Jo, det är mitt kusinbarn som varit här hos oss i en vecka och hängt med på både det ena som det andra.
På vägen ut ville Viktoria helst stå nära oss vilket resulterade i att hon trampade Sandra på tårna. Crocs är nog inte de bästa fårflyttar lämpliga skodonen. Mina tår som var väl skyddade under gummistövelns stålhätta hade ingen nöd. Men Sandra fick lov att sätta upp fötterna högt och så bar det av ut till fjärds.
Fram kom vi och Viktoria och hennes lamm hoppade lite småmotvilligt ur båten. Men rätt glada att ha fast mark under klövarna tror jag ändå att dom var, det stampade en hel del över fjärden i motvinden. Returen gick i ett jehu. Sandra satt som en galjonsbild längst fram i fören och verkade mer njuta av att bli nerskvättad med vatten var gång som båten dök mellan vågorna, än ogilla det.
Efteråt kan jag konstatera att flytta får med båt är en vardagsgrej för mej, men en helkonstig grej för en som inte är van. Man tänker inte på det förrän man får frågor ställda som man aldrig ens kommit att tänka på…
Jo,o kan ju tänka mig att du fick en hel del frågor att svara på!! 🙂 Men roligt tyckte Sandra att det hade varit o roligt med sånt som hon int vetat alls hur d går till!!