Förra veckan arrangerades Kone-Forum i Tammerfors. Dit var jag inte. Ändå skall jag skriva om det nu.
Kone-Forum är ett modernt påfund, det handlar om en sk förköpsmässa som våra stora maskinkedjor ordnar i samklang med varandra. Hit kommer Kesko, Agri-Market, Yrma och Agritek och visar upp det som dom har att sälja. Det heter att man skall kunna bese hela modellurvalet men detta är nog en sanning med modifikation. Tyvärr tenderar det nog mera till att bli en uppvisnng av kedjornas största och finaste maskiner, och det är klart, en tröska med lika stor tank som jag har tork kommer nog aldrig att bli aktuell på mitt hemman, så till den delen är det bortkastad tid att gå där och titta. Detta var också största orsaken till att jag ställde in besöket där i år och istället hölls hemma och jobbade med annat.
Annars har ju maskinhandeln som så mycket annat förändrats rejält under åren som gått. Om det sedan är till det bättre eller sämre, därom råder väl olika åsikter. När jag var barn kunde det komma en traktorhandlare på besök närsomhelst. Kvällstid, lördagar, söndagar, ingen tid var fredad. Om det satt en främmande gubbe och hävde i sig kaffe när man kom hem från skolan kunde man vara säker på att Ford eller Valmet hade sin representant i vårt vardagsrum. Riktigt i extas blev ju förstås dessa försäljare när dom vädrade affär, då kunde dom helt oblygt komma flera gånger i veckan och eftersom det ju var flera märken som ofta vädrade affär samtidigt så blev det ju en väldig massa kaffe som gick åt innan affären var i lås. Speciellt synd var det ju om dom som intet ont anande kom dagen efter att affären gått i lås. Dom brukade sällan vilja ha kaffe.
Från detta så gick utvecklingen mera mot att affärerna började ha saker i lager och man åkte bara iväg och tittade på grejerna. När en ny spannmålsvagn skulle införskaffas så tog man traktorn ner till Yttermark Andelshandel, förhandlade priset och tog med sig vagnen hem. Detta var enligt mig den bästa tiden, man kunde köra runt till olika affärer och titta innan man bestämde sig. Fortfarande kom nog försäljarna hem till gårds och jag har nog själv också skrivit under köpekontraktet på bägge traktorerna hemma i soffan. Numera kommer dom dock inte oanmälda utan skall nog “beställas” till gårds och ibland upplever man att intresset inte är till skada stort heller.
Följande epok i maskinhandlarens historia utspelade sig på 80-talet. Då beställde man försäljare och traktor till gårds för en maskinpresentation. Detta var speciellt vanligt i plöjningstider och jag har nog själv också kört runt på åkern med en främmande traktor och plöjt för brinnkära livet (med affärens bränsle) medan en förhoppningsfull försäljare stått på åkerkanten och frusit.
Åtminstorne för kunden är dagens system ganska enfaldigt. Om man överhuvudtaget vill se maskinen man står i beråd att köpa så bör man då bege sig till Tammerfors i oktober, om man inte är så lyckligt lottad att grannen råkar ha en dylik maskin för då kan man ju titta på den där. Visst hålls det endel maskindemonstrationer ute på fälten året runt, men det är enskilda dagar och missar man en sån är det lögn igen att kunna titta “live” på en speciell traktormodell man kanske är intresserad av.
Största (!) problemet med KoneForum är ju då storleken på maskinerna. Även om affärerna skyltar med att “alla” maskiner finnds till påseeende på KoneForum så är det nog betydligt lättare att hitta en harv som är 12 meter än en som är passlig för mig. Samma gäller över hela linjen, tröskorna är av en kaliber som gör att minsta höjdfobi omöjliggör ett besök i hytten och skall man titta på en hel spruta på samma gång får man inte vara närsynt. Övehuvudtaget upplever jag detta som märkligt med tanke på att jag torde vara en genomsnittlig jordbrukare i Finland (35 ha) men när det gäller maskiner börjar det bli svårt att hitta maskinen i en nummer som passar en själv. Vad gäller tröskor så finns det inte idag en enda tröska på marknaden som jag inte upplever som “för stor”. Tyvärr är ju också priset därefter. Det blir ju inte det minsta attraktivt att köpa en bjässe för 120.000 euro när den passliga kanske skulle kosta 70.000, om den bara tillverkades. Men det gör den inte.
Men allt är inte bara nackdelar. Fördelen med systemet är ju att man kan utrusta maskinen som man vill eftersom den ju oftast tillverkas enligt beställning. Men om man inte skulle vara gråhårig redan skulle man snabbt bli det av alla världens alternativ som finns.
Va roligt o komma ihåg den gamla goda tiden, så här var det. Vi har oxå haft besök av olika maskin- försäljare genom åren ,,som har suttit vid kaffebordet o berättat o visat o räknat, ibland blev det affär o många gånger inget annat än kaffedrickande. Kommer ihåg en episod då vår tröska av inhemskt märke krånglade lite väl mycket detta var på -70 talet… gubben skruvade o försökte på alla vis få den o gå,, han sa till mej “kom nu du ihåg om jag nån gång börjar titta på en av samma märke, om jag inte själv förstår så dra nu bort mej därifrån” … Det råkade inte bättre än att försäljaren hade fått nys om en strejkande tröska o kom på besök,, gubben höll till inne i tröskan o jag var hantslangare då han kom,, jag berättade som han hade sagt.. men på ett snällt sätt.. till försäljarens fördel han trugade aldrig detta märke,, det blev senare en begagnad av ett annat märke,,, En episod då tork-försäljaren kom o efter några besök blev det affär på en paket-tork,, men bygglovet dröjde ,, det kom sen efter flera månader med ett nej,, vår lokala byggnadsnämnd hade stoppat det, så här stod det.. ” passar ej så bra på landsbygden” efter flera ringningar hit o dit så kom lovet nog… detta var tidigt -80 tal,, samma tork har haft stor press denna höst ,, den är nu som bäst igång ännu,, till er allihopa ett stort tack för era berättelser,, fast detta år har vi alla det jobbigt ena mera o andra ännu mera..
Kalle skrev en fin översikt av handelns utveckling. Jag har tagit ännu ett steg och köper allting över nätet. Rapiden hittade jag i Sverige och nu tittar jag på växtskyddssprutor – den gamla Hardin från 80-talets början börjar säcka ihop riktigt bokstavligt.
Till saken hör att jag inte har tid att åka omkring eller bjuda försäljare på kaffe. På nätet får man snabbt en översikt av vad som finns och man kan snabbt välja ut intressanta maskiner. Intressant nog hittade jag i våras grannens spruta på nätet men sedan hann jag inte tänka på saken eftersom vårsådden började.
Nu kollar jag in Mascus och Blocket och en del firmors begagnade maskiner. Finns en maskin inte på nätet så hittar jag den förstås inte. Men urvalet är ändå tillräckligt stort. Sedan då man hittat en lämplig kandidat så måste man förstås åka och se på den. Det sparar i alla fall en massa tid.
Och man får nog dricka kaffe då också …