Jag hör inte till dem som tar på mig någon större stress för att det är jul men julen orsakar ändå en hel del oreda som leder till stress, speciellt de år då julen infaller mitt i veckan som i år. Grönsaksbeställningarna blir ju lite större (vilket i och för sig är trevligt) då det är färre dagar att leverera men i och med att det rör sig om färskvaror vill det ju inte gå att bygga upp några lager av leveransklara produkter. Sen är det ju väldigt svårt att veta vad som går åt också just denna jul.
Det utdragna skördearbetet gör att jag liksom Nisse har en hel del göromål “på slarv” och det, liksom att arbetet räcker till i övrigt också, gör att det inte finns utrymme för några helger eller andra utsvävningar. Inte passar det att vara i oskick heller …. ändå är oskick och utsvävningar precis vad jag sysslat med. När de övriga finländarna firade på slottet satt jag och “sprutmålade” (ursäkta utrycket) toalettstolen. Magsjukan gick relativt snabbt över men följdes av flunsa med halsont, snor och hosta i mer än en veckas tid. Sånt tar på krafterna så trots att jag försökte hålla igång gick allt som i slow motion och bara det allra nödvändigaste som att se till att flisförrådet fylldes på och en del utrustning och maskiner räddades från att gömmas i snön samt lite hjälp åt flickorna med tvätt och sortering var allt jag orkade med.
Det är ju annars märkligt att man hålls frisk när man trött, våt och kall jobbar ute på åkern men sen när dagarna blir kortare och man försöker unna sig någon timme på soffan ja se då slår sjukdomarna till. Kan det vara så att när man inte på några villkor har tid att vara sjuk så då vet också kroppen att se till att den fungerar och immunförsvaret jobbar på för att sen försumma sina uppgifter när man slappnar av?
24-timmars semester.
Sen hade jag ju lovat frugan lite utsvävningar också i samband med hennes 50-årsdag. Det löftet måste jag väl ändå hålla, hon har ju trots allt orkat med mig i närmare 32 år vid det här laget. Lämpligt nog började krafterna komma tillbaka men som alltid när man ämnar företa sig några extraordinära utsvävningar finns det allt möjligt som måste göras så det blev en 42-timmars arbetsdag dagen innan avresan söderut. Som sällskap på resan hade vi frugans tvillingssyster med man som chaufför så jag kunde tacksamt ta igen mig lite under bilfärden i snöröken. Riktigt trevligt hade vi på badhotellet men riktigt pigg kan jag nog inte påstå att jag var. Förstår inte hur de som håller flera veckor semester orkar och hinner få allt klart innan ledigheten. Nää, semester är nog inget som passar mig, hellre jobbar jag på i maklig takt varje dag än stressar på för att hålla någon dag ledigt.
Nu till julen ska det väl ändå bli lite lugnare så att jag hinner ut i skidspåret för trots att spåren nu varit i prima skick i mer än 2 veckor har jag ännu inte påbörjat skidträningen, målsättningen är att få ihop 100km innan årskiftet och det börjar inte vara så många dagar kvar tills dess.
Hur som helst så verkar inte den utlovade domedagen komma idag heller och vi börjar sakteliga gå mot ljusare tider……… såleis 🙂
