Kårtår

Så har det äntligen blivit skogsväder. Vi körde spår i flera dagar och nu har kölden gjort dem hårda. Trädena (mest stora granar) skall fällas, kvistas och kapas. Men vilka mängder kottar det finns på granarna i år !

Det är ju mums för oss som sysslar med naturlig föryngring. Förstås beror det också på sommaren men jag har sett områden som ser ut som en grön matta med massor av små granplantor. Nu finns det förutsättningar för sådana mattor nästa sommar.

Annars var det en dålig dag i dag. Två tredjedelar av granarna var ruttna och hade den bruna rötan som går långt upp i stammen så det bara blir en stock av ett stort träd där det för ett friskt blir fyra 5,5 meters stockar. Sur blir man då man måste kapa tjocka fina träd till sulfat eller energivirke. Men bort måste de. Det är ingen idé att ha ruttna granar att stå kvar. Jag tror vi lämnar tallar som fröträd för att bli av med granrötan.

Och i går gick den nya lastaren sönder så den står i verkstaden för att repareras. Tur att man har en varm verkstad. Med en 100 kW radiator med fläkt så får man snabbt upp värmen i verkstaden även om man kör in en kall maskin. Det är minsann inte roligt att reparera maskiner utomhus i smällkalla vintern. Vi har nu -21 grader och kallare ser det ut att bli. Tydligen hör vi till östra Finland den här gången.

Och så dagens språkfråga: Vad är “kårtår” ? Vinnaren får evig berömmelse och titeln Äkta Östnylänning. Jag kan tipsa att det har med skog att göra.

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

12 reaktioner till “Kårtår”

  1. Med tanke på texten skulle jag gissa att “kårtår” betyder kottår alltså ett år då det är rikligt med kottar. Eller?

  2. …. förövrigt lite moderatare temperaturer här i västra Finland -12 nu just. Lämpligt skogsväder det med 🙂

  4. Understöder JanneB. Har aldrig själv använt ‘kortor’. Kommer det månne mer från Strömforshållet eftersom jag inte har nåt minne av att pappa (Lappträsk) skulle ha använt det , men däremot nog mamma & mommo som är därifrån.

  7. He-he, alla hade rätt. Fast jag borde ha skrivit kårt-åår för betydelsen “ett år med mycket kårtår (kottar). Men det var intressant som RÅJ skrev. Hemma hos oss använde vi “ein kårtå, mang kårtår” men det kan faktiskt ha kommit från Strömfors (Kungsböle) eftersom min mamma var hemma därifrån. Det är ju bara nån kilometer härifrån men de talar annorlunda.

    Och vi har litet annorlunda språk i Hindersby än i Lindkoski fastän vi är grannbyar..

    På riktigt språk så säjer man: “He e noo så mytji kårtår i åår att he e eitt riktitt kårtåår”!.

    Alla blir utnämnda till hedersöstnylänningar …

  8. Tackar o bockar, en ära!
    Jo, spåket och dess varianter följer knappast kommun- eller andra byråkratiska gränser. Antar att det mer är frågan om naturliga kontakter och färdvägar som avgör var vissa ord o talesätt blir vanligare. T.ex. ett obebott skogsområde kan skilja mer än vad avstånden fågelvägen skulle ge vid handen.

  9. Tack för utmärkelsen 🙂 Jag har ju förmånen att ha en del bekanta österom den stora staden som brukar det lokala språket, men “kårtår” har jag inte hört förr även om vi också har diskuterat växtkännedom.
    Hur går det annars med dina studier av Solf sockens historia Nisse? Kanske börjar dina kunskaper nå den nivån att en utnämning till “hedersSolfbo” kunde vara på sin plats 😀

  10. De här me myki kottar i år.. undrar om de har någo me Kurre att göra fö hit i västnyland så kund man si på våren när man gick i granskogarna att de va myki å knipsade grenar undi granarna. o nu e de rikit ludit me kottar. finns de månne någo samband???

  12. Tyvärr blev Solf sockens historia liggande på grund av den krångliga hösten. Det var en massa saker som blev ogjorda på grund av regnandet och allt extra krångel det medförde. Bland annat är ena skogslastarn ännu osvetsad fastän jag tänkte göra det på hösten. Men visst skall jag fortsätta bara jag får litet tid. Just nu försöker jag få den nya lastarn i skick på kvällarna och på dagarna sågar jag i skogen.

    På tal om “iikoorn” (ekorrar) så har vi inte sett så mycket spår av dem men visst har de ökat.

Kommentarer är stängda.