En massa mänskor vill odla sin egen mat. En massa mänskor vill köpa mat direkt från producenten. En massa mänskor spelar Farmville (ett spel där man skall driva en gård på datorn). Vad får man om man kombinerar de här tre? Jo, online-gården “Min farm“.
Det handlar om en rätt häftig webtjänst. Deltagarna får konstruera sin egen gård med de saker de vill producera; grönsaker, bikupor, hönsgård, mjölkkor o.s.v. Det hela påminner alltså lite om Farmville, men med den lilla skillnaden är de här grödorna och djuren finns på riktigt!! De växer och odlas på gårdar runt om i Jämtland. Vartefter grödorna och djuren växer och frodas får deltagaren information om framstegen och när de är klara att skördas levereras de hem till kundens dörr. Lite som om Farmville hade en utskriftsfunktion.
Det här är så absurt att det nästan kan lyckas. 🙂 Eller vad tror Ni; blir det succé eller magplask av det där?
Författare: Mats
Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt.
Visa alla inlägg av Mats
Låter onekligen lite spännande, får väl försöka komma ihåg att följa upp projektet under sommaren.
Har annars hört om ett gäng i Västerås-trakten som hållit på sen -80-talet med någon form av matprenumeration där odlaren odlar på beställning och beställarna hjälper till vid behov med ogräsrensning, skörd och dylikt. Jag har själv också deltagit i ett matringsprojekt här i grannkommunen, men det självdog så småningom. Så få se hur det går där i Jämtland, de e ju lite nya ideer och koncept som prövas.
Ja-a… vet inte om jag skall skratta, gråta, vara allvarlig, le eller… ja, vad? Tror jag går in för den linjen jag brukar, säger “jaha” och tar varken ställning för eller emot. 😉
Det kan gå bra, eller så går det käpp rätt åt … Vem vet innan det prövats. Är ändå skeptisk till det hela… Man vet ju hur osäkert allt är inom den här branschen, det torkar bort, regnar bort, och så kan det ju stryka med en och annan ko/får/gris/höna, osv, allt som lever kan dö.
Summa summarum, bra om det går bra, men “man ska inte ropa hej fören man är över ån” 🙂
Jo, det låter onekligen lite udda. Men å andra sidan är det oftast de där som inte riktigt står med båda fötterna på jorden som för världen framåt, så vem vet. Jag väntar med spänning på fortsättningen.