Risigt värre.

I höstas fixade jag till en del dikesslänter med slyröjaren men som jag nämnde i inlägget jag skrev då hade jag en del slänter där buskagen växt sig så grova att det tarvas lite motorsågsarbete.

Vi har relativt lite snö efter nyårshelgens regn och det har inte heller blåst så kraftigt att snön fyllt diken och åar så jag tog lite paus i skogshuggandet och satsade lite tid på att röja bort det som lämnade ogjort tidigare. Charlotta skrev att hon inte gillar igelkottsvirke men i det här fallet är det nog bäst att ta allt tillvara för annars blir det nog en hel del risplockande. Till all lycka klarar flisningsentrepenörens flistugg av risigt virke så bara man får hem rislasset skall det väl bli värme av “skräpet”.

Som synes är det lite snö i ån och isen håller också att gå på så nu passar det bra att ta hand om slänterna.
Som synes är det lite snö i ån och isen håller också att gå på så nu passar det bra att ta hand om slänterna.
Så värst mycket fastkubik blir det inte per lass och lite spretigt vill det bli så innan jag kör upp på allmän väg är jag nog tvungen att frisera bort det som sticker ut utanför bankarna.
Så värst mycket fastkubik blir det inte per lass och lite spretigt vill det bli så innan jag kör upp på allmän väg är jag nog tvungen att frisera bort det som sticker ut utanför bankarna.
Stödet för lastaren på skogsvagnen började få en och annan spricka så det fordrades lite reparation och förstärkning (det nymålade) innan lastningen kunde påbörjas.
Stödet för lastaren på skogsvagnen började få en och annan spricka så det fordrades lite reparation och förstärkning (det nymålade) innan lastningen kunde påbörjas.

 

 

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

5 reaktioner till “Risigt värre.”

  1. Jo, detdär är ett jobb som inte är roligt och som aldrig tar slut. Vet inte ens om det blir enklare med kran, om det blir det måste nog kranföraren vara ganska duktig. Själv kör jag bort riset med en lunnigsgrip och det går ganska bra. Men är fortfarande inte roligt

  2. Hej Kalle, så svårt att hantera med kran vet jag nu inte om jag kan påstå att det är men lunningsgrip är nog inget alternativ om det skall som i detta fall transporteras 7 km. Räckvidden på min kran är ju inte överhövan stor så lite problem vill det vara att få tag i virket om ån är lite djupare. Träden lutar oftast ner mot ån så det är svårt att fälla dem åt annat håll.
    Körde lite väl nära kanten vid ett tillfälle då det var svårt att avgöra bland snön var åkern slutade så det blev att hålla andan en stund.

  3. Hej Christer!

    Kan så hända att du jobbat med Börje Fri, men ngt bekant är det. Du har
    inte haft innan du började med eget ngt att göra med K-Lantbruk eller
    dåtida Hankkija? Var nämligen själv involverad på båda ställena som
    fältförsäljare och allt i allo i skarven mellan 70 och 80 talet innan jag
    började som egen företagare 1989. Ditt namn och sättet att uttrycka dig
    samt ansiktet verkar bara så bekant!

    Ha det bäst!

    Micke

  4. Hej igen,
    nja K-Lantbruk och Hankkija har jag nog mest frekventerat i egenskapen “besvärlig kund” 🙂 Men min bästa vän lär ha “gått på” Korsholm samtidigt som dig. Där fick du lite mera att fundera på…. 🙂

    god fortsättning på veckan

    Christer

  5. Ja där fick jag att fundera på för han är nog i såfall ganska lika dig. Frekventerar i dagsdato nämnda firmor som du, som kund. Egen grisproduktion har jag lagt ner och sysslar med import och export av
    levande djur och döda ting till och från Baltiska länderna och Ryssland.
    Det har sina sidor med Putin och grabbarna. Dina grönsaker skulle de
    köpa på en smäll. Färskt från Finland slår ut allt annat i Viborg och St:Petersburg men jag har inte lagt tid på grönsaker ännu. Smågrisar
    gödgrisar och avelsgrisar har nog farit, men jag vet att potentialen för
    finska t.ex grönsaker och andra livsmedel är enorm.

    Höstarna är livliga med fraktkörning med tork och tröska och en “pojkvaskar” som just fått kortet och börjat hjälpa till.

    Är rågranne med bondbloggaren Mats från Östensö. God granne!

    Ha det bra!

Kommentarer är stängda.