I förra veckan fick ett par kvigor flytta in i “ungdomsgården” jag skrev om tidigare i vintras. Det finns ännu ett par till ute i ladugården som också skall följa med, men eftersom hela arrangemanget med ungdjur i gamla båsladugården är lite av en fusklösning på prov tyckte jag det var lika bra att testa med endast ett fåtal till att börja med. Går det bra för testpatrullen får resten följa efter i ett senare skede.
Jag har använt mej av de gamla foderbordsstolparna från mjölkkornas tid och kompletterat med ett par rör, lite stabila plankor och några lättgrindar. Framförallt lättgrindarna är mycket temporära, de måste bytas mot nåt stabilare om vi skall ha det så här på längre sikt. Vattenförsörjningen består av en balja jag brukar ha i beteshagen och en trädgårdsslang. De sover på halmbädd och äter ensilage ur en bal som jag ställer in åt dem. Mycket simplare än så här blir det inte. Flickorna verkar dock uppskatta det hela, de håller sig rena och torra och de fuktproblem jag oroade mej för har inte synts till. Vem vet, kanske det funkar riktigt bra det här.
.
Författare: Mats
Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt.
Visa alla inlägg av Mats
Ser bra ut, men vem har du tänt få att tömma ströbädden sen?
Jag och herr Weidemann. Alltså minilastaren. 🙂
Men just tömningen av bädden hör till de moment som gör att jag klassar det här som en testrunda. Direkt smidigt kommer det inte att gå.
Nå vårt spaltgov ser nästan ut sådär och det borde vi få ut via spalterna, om det nu tröstar. 😛
Ouch… Det hjälper inte direkt att spola med vatten i det läget. 🙂
Är det nåt som gått fel eller är det med flit?
Nja beror väl på att ensilaget är mer som hö och då drar de massor under sig, dessutom får de inget kraftfoder om då blir gödseln torrare.
Så jag drömmer om ett foderbord på utsidan ihop med rasthage.
Och istället för om 🙂
Jag hade en liten tanke på att använda en gammal gödselplatta till rastgård och utfodring men den ligger så obekvämt till. Annars är utfodring utomhus en bra ide.