Takfeber

Inte bara här utan på flera håll läggs det nya tak i byn. Tiden är lämplig för vi har vanligen torra försomrar. De tak som lades på 50-talet börjar ha tjänat ut och behöver förnyas. Filttaken har hållit väldigt länge men nu är de slut. Plåt är det material som nu läggs men få se om de håller. Jag är inte så förtjust i eländet men de korrugerade galvaniserade plåtar som vi lade på ladan och ladugården har hållit relativt bra. Men så var det också den gamla sorten med tjock plåt och små vågor. Tyvärr kollade jag inte ordentligt plåten som lades på nya torken och den är bara skräp liksom nästan all ny plåt. Den är så tunn att man inte kan gå på den utan att få till stånd stora bucklor.

Vi har cementtegel på garaget för det var det enda takmaterial man fick efter kriget då alla taken förnyades hos oss. Ladugården byggdes 1945 liksom garaget. Problemet är att cementtegel är fruktansvärt tunga så takstolarna kröker sej så småningom. Under ladugårdstaket måste vi sätta två rader med stolpar för att det skulle hållas upp. Cementtegel fryser också sönder småningom. Det växer mossa på dem som håller kvar vattnet och då vintern kommer fryser vattnet. Inte kan man gå på dem heller. Då jag var tvungen att skotta snö för ett par år sedan så måste jag följande  sommar byta ca. 40 tegel.

gamalt_garaasjtak_DSCN2686

Plåt kan man inte ha utan undertak för det kondenseras fukt under den i stora mängder på hösten. I det fallet är cementtegel faktiskt bättre för de ger inget kondensvatten. en ett undertak går lätt att sätta in då taket läggs om.

Jag började rada bort de gamla cementteglen men hann inte få upp mer än ett par plåtar förrän det började regna. Det är ju klart att det kan vara hur soligt och torrt som helst men då man börjar arbeta med tak så kommer det regn.

takunderlag_DSCN2727

(OBS ! Den gamla bilden som gav fel uppfattning om konstruktionen är utbytt mot en nyare. Den gamla bilden visade bara en provisoriskt uppsatt plåt.)

Mycket regn har här inte kommit – bara så det harmar litet. I morgon skall det regna mest hela dagen men sedan påstår långtidsprognosen att det blir torrväder och då skall plåtarna upp. Och så skall flisveden köras hem.

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

4 reaktioner till “Takfeber”

  1. Jag hoppas att du har luftspalt mellan plåten och undertaket. Svårtolkat från bilden. Annars rostar nog plåteländet ganska fort sönder,

  2. Nä, på bilden är plåten bara hastigt och lustigt fastskruvad med två skruvar eftersom det började regna och det kom trots svagt regn massor av vatten ned från det stora verkstadstaket. Men tanken är att det skall bli luftspalt under plåten. Vi skall plocka bort cementteglen bara det nu blir litet stadigare väder – fast man kan ju slå vad om att just som vi fått bort det gamla taket så kommer det en grym åskskur …

  3. Njaa, jag använder faktiskt underlagsplast (billig rulle från Byggmax). Det är i alla fall bara ett garage. På ett riktigt hus skulle jag ha satt oljehärdad hårdkartong (tunn hård träfiberskiva) som svenskarna kallar “board” på modern svenska, dvs. engelska.

    Tjärpapp behövs inte på taket men det använder jag i väggarna eftersom det stoppar luftströmmar men ändå släpper igenom fukt. Och då bör man använda hygroskopisk isolering. Det betyder cellulosaull men inte mineralull (glasull eller bergull).

    Nu är garaget inte alls isolerat men isolerar man så bör man ha ordentlig luftspalt under taket ovanom isoleringen. Jag tänker ta bort takunderlaget (32×75 mm som syns på bilden) och sätta undertaket (150 cm bredd) på takstolarna. Sedan spikar jag tillbaka takunderlaget och fäster plåtarna vid det – men inte i varje bräda utom i skarvarna. Då blir det luftspalt mellan undertaket och plåten och undertaket hänger så att eventuell fukt rinner nedåt lätt. Undertaket slutar utanför väggen men före “vedärbrää” (vindskiva). Enligt anvisningarna borde jag ännu lägga en läkt utmed taktstolarna ovanpå duken men det tänker jag strunta i. Duken hänger ned mellan takstolarna så det blir alldeles tillräckligt bra luftspalt.

Kommentarer är stängda.