Plingelinge, plong

Här sitter jag i Lottas kök på Ytterstholm tidigt på morgonen. Just nu är det så nära ett paradis på jorden som man kan komma.  Solen lyser genom björkarna och sjön blänker i den svaga brisen. Men det är inget semesterställe utan ett fungerande jordbruk.

Vi kom med båt i går och då blåste det litet mer och stänkte en aning. Man kunde föreställa sej hur det är att släpa hem mat i menförestider. Genomduktiga Lotta har byggt (och bygger) sej och Mathias ett hem i skärgården långt från alla moderna ensidiga jordbruk på hundratals hektar. Det krävs förstås att man är väldigt mångsidig och kan och vill ta itu med allt mellan himmel och jord. Ingenting för nagelfilare direkt.

I går hälsade vi på Sonja i ett annat skärgårdsparadis där en mängd kossor njöt vid lagunen. Där finns det stor ladugård, mjölkningsrobot och en mängd stora traktorer men det är också en skärgårdsidyll.

Vi är alltså Bondbloggens gäng på sommarvisit i Åboland. Här ser man hur olika bönderna har det. Här är vi långt ifrån Hindersby slätter, skogar, lera och stenbackar. Långt är det också till Österbottens slätter. Men visst märker man att  vi har väldigt mycket gemensamt. Bondelivet har sina speciella sidor och är ganska annorlunda än löneslavens och stadsbons liv. Det är mej inte obekant eftersom jag jobbade över 35 år i Otnäs och bodde i södra Helsingfors nästan lika länge – nåja, sov där åtminstone. All ledig tid och somrarna var vi på hemgården i Hindersby.

Semester har ingen bonde som vill fortsätta vara bonde. Sommaren är tvärtom den brådaste tiden. Men nu har vi två dagar ledigt i alla fall och vänder oss på andra sidan då olika högteknologiska väckare som är inställda på halv sex börjar med sitt plingeliplong (utom min mobil som tutar ut Beatles Good morning).

Beklagar att jag inte kan sätta in bilder – det finns men jag glömde hem sladden så jag får inte ut dem ur kameran. Men de kommer senare.

I kväll åker vi hem och får bråttom att ta igen den tid vi haft ledigt. Torken städade jag i förrgår sent på kvällen och den skall snart fyllas med flis så vi har värme i vinter. Sedan gäller det att få gjort så mycket som möjligt förrän tröskandet börjar. Hoppeligen bli hösten bättre i år än fjolårets katastrofhöst.

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.