Sju sorger och åtta bedrövelser

Det är bara att gratulera Kalle men här har tröskandet varit helt hopplöst. En ordentlig åskskur förstörde redan efter sådden den kommande skörden – det kan inte bli någon skörd då brodden drunknat. Och orsaken till att den drunknade var den eländiga hösten och den eländiga vintern då vi inte hade någon tjäle alls.

Nåja, på de lätta jordarna var skörden ganska hyfsad men tyvärr har vi mest styv lera och den såg ut som öknen i Sahara. Den ovanligt torra sommaren hjälpte också till. Men visst var det lättröskat i år ! Utom att tröskan varit sönder hela tiden. Man kör nån hektar och sedan är det dags för verkstaden igen. Visserligen är jag van att lappa ihop mina skrotmaskiner men nu börjar det gå för långt också för mej. I går hade jag bara ett par hektar kvar men så brast en axel i skakaren och hydraulröret började spruta olja. Så idag har jag sysslat med verkstadsarbete igen. Tur i oturen att vädret varit vackert nästan hela tiden.

Nu börjar det bli dags att studera begagnade tröskor på allvar. Risken är bara den att man får två skrottröskor och att man får sätta två månader per år att lappa ihop dem i stället för en. Men att köpa en ny för hundra tusen euro kommer inte på fråga. Jordbruket är så olönsamt att de pengarna aldrig kommer tillbaka. Och efter tio år är en ny tröska tio år gammal så varför inte köpa en tio år gammal nu genast och spara 60 000 ?

Sedan kommer den filosofiska frågan: Köpa en begagnad av samma märke (Rosenlew) som man känner till bokstavligen innan och utan eller hoppa ned i det okända och byta märke ? Då man läser diskussionerna på nätet så blir man minsann inte klokare. Var och en förklarar att det egna märket är världsbäst och alla andra bara skräp. Jag VET att Rosenlew är bara skräp men frågan är huruvida de nyare modellerna är litet mindre skräp.

Det jag INTE vill ha är de förbaskade gummibussningarna vid skakarna. En del är så väl gömda att det tagit mej 20 år att hitta dem – och man hittar dem vanligen då något går sönder. Så också i går. Visst var det en bussning som var slut. Och då försökte jag kolla dem före tröskandet. Sedan vill jag ha ordentliga fästen för huvudaxeln också. På en Rosenlew-tröska kan jag kontrollera vad som blivit förbättrat men på andra märken vet jag inte ens vad jag skall se på.

Och så är det reservdelarna. Det bästa är om man inte behöver köpa reservdelar alls  men ifall man behöver så borde man få tag på dem. Jag har urusla erfarenheter av K-reservdelar. Huvudlagret finns i Vanda som är ganska nära men då det var mera regel än undantag att man måste köra dit tre gånger innan man fick rätt del så vill jag inte ha en sådan tröska (Claas). Nu har de dessutom satt reservdelarna i ett annat lager så man måste beställa dem först ett ställe och sedan hämtas de. Så det blir sex gånger med många fördröjningar … Då kan man hellre beställa dem från Tyskland direkt.

Det blir att titta på tröskor i Sverige även om transporten kostar en hel del. Men då priserna är tiotusen euro lägre så har man råd att transportera. Tro nu för all del inte att det blir ny (begagnad) tröska så snabbt. Då jag börjar fundera på saken så tar det upp till tio år innan det blir köp av. Man måste ju se sej omkring ordentligt. I alla fall så skall den ha hydrostatisk drift och kylmaskineri som fungerar. Det börjar vara så att föraren säckar ihop snabbare än tröskan då det är riktigt hett.

Den MF20 som jag har är riktigt bra utrustad (även om kylmaskineriet inte fungerar). Den hydrostatiska driften har varit mycket bra och spillindikatorn har man verkligen nytta av. Och så har den centralsmörjning. Det var en testtröska hos Rosenlew i tiderna så där finns en massa icke-standard på den. Tyvärr är grundmaskineriet inte av så bra kvalitet. Motorn är en Perkins och fungerar alltså i all evighet.

Så det blir svårt att hitta en lika bra tröska för en billig peng och mycket svårare att gå bakåt till en sämre utrustad. Men man kan få bra begagnade om man inte har bråttom.

Förra veckan minskade skrotlagret betydligt då gamla JF105 anträdde sista resan. Vi körde i många år med danska JF-tröskor som var kopplade till traktorn. De var inte släptröskor men hade ingen egen motor. Billiga och fungerade hyfsat – utom då det var mjukt på åkern för då drog hjulet under tröskan alltihop i en svag båge till höger hur man än försökte styra. Ibland hade vi en traktor som via en kätting drog åt vänster för att hålla kursen.

DSCN3057

Man blir litet rörd då man ser den här bilden av gamla JF105 som trots allt tröskat många åkrar hos oss. Men en dag är det slut för alla maskiner (liksom för människor). En liten tröst är att pengarna för skrotinsamlingen går till nytt tak på ungdomsföreningens lokal.

 

 

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

22 reaktioner till “Sju sorger och åtta bedrövelser”

  1. Hur mycket timmar har du på tröskan? De haverier du har haft nu tyder ju onekligen på en viss materialtrötthet. Har ingen egen erfarenhet, men har hört att New Holland kan vara ett gott köp ifall man är ute efter begagnat.

  2. Bara litet under 1500 timmar och enligt min mening är det för tidigt för materialtrötthet – annars är den felkonstruerad. En tröska borde klara det dubbla åtminstone. Problemen är ganska begränsade till tröskverkets skakare där gummibussningarna började vara slut redan för många år sedan. Och så huvudaxelns fästen. Om man räknar om timmarna för en spannmålsgård på över 100 hektar så skulle tröskan bara hålla max tio år …

    Jag har ingen erfarenhet alls av New Hollands reservdelstjänst (Agritek). I mycket hög grad beror köpet på hur den fungerar. Agrimarket i Borgå är ganska hyfsade på reservdelar så om man bara skulle hitta en Rosenlew som håller ihop litet bättre…

  3. Min Sampo 600 från 1982 har antagligen betydligt mera timmar än så (finns ingen timräknare), men jag har inte ännu haft problem med materialtrötthet (knack knack!). Tröskan har i och för sig blivit grundrenoverad för ett antal år sedan.

    Att New Holland skulle vara ett bra köp baserar sig på att de har rykte om sig att vara hållbara, hur det är med reservdelar har jag ingen aning om. Förr eller senare går säkert nåt sönder på dem också.

  4. Vår MF20 är i stora drag samma som Sampo 680 och tillverkad i slutet på 80-talet. Då skulle kvaliteten ha blivit sämre för de nyare modellerna. Det är inte så förvånansvärt eftersom man försöker spara kostnader på allting. Men gummibussningarna är fel ställe. Då upphängningen av de nedre skakarna blir dålig så hamnar hela tröskan i obalans och en mängd annat går sönder. Jag borde ha bytt alla gummibussningar genast då jag köpte den men visste inte då hur dåliga de är.

  5. Jag kan trösta dig Nisse med att Sampo Rosenlev e sama s…ans djilderverk som e allti ha vari. Jag har som bakgrund 3000 seriens SR årsmod -03 samma problem med axelinfästningar som förr + en massa annat som skakare och dylikt, elektronik mm. Så ett gott råd är att promenerar du till en SR så spring därifrån. NH är väl ok men en av de tyngsta tröskorna, så dom fordrar breda däck men jag tror inte det är fel på hållbarheten, men därför väger dom ganska mycket när dom har använt stadigt material i tillverkningen. Danmark har ju ganska stort utbud på begagnade tröskor. I Danmark tillverkas ju MF 30-serien och uppåt (Dronningborg) Finns ännu till salu begagnat under märket Dronningborg som ser ut att vara i bra skick, vad dom är det vet man inte förrän man sett och kanske prövat dom. Fendt och IH tillverkas också i Randers. Så lycka till med undersökandet ,allternativ finns men tittar du på priserna finns det inga allternativ i Finnland.

  6. Jo, du har så rätt angående Keskos reservdelar. Där blir mycket att önska. Sen blir det ännu värre av att Kesko har flytt Närpes och nu skall man till Kauhajoki, Malax eller Lappfjärd för att få fel del. Ändå skulle jag närsomhelst rekommendera en Claas till dig eftersom det inte verkar behövas några delar. Jag har reparerat generatorfästet och bytt en rem sedan 2007, och då är tröskan just körd 2000 timmar. Den är precis raka motsatsen till Sampo, tung, gedigen, hållbar, bullrig och ofin. Jag tror den skulle passa dig perfekt eftersom det mesta är standardelar och svetsbart. Den enda riktiga nackdelen är åtkomsten och rengöringen som är ett riktigt elände. Alla serviceluckor är för små, eller galet placerade. Desstom har jag ännu inte lärt mig komma överens med enspakssystemet för skärbord etc. Efter 7 säsonger vill jag fortfarande ha tillbaks tre spakar.

  7. Jag har inget emot Claas (annat än Kesko) och den är definitivt ett alternativ. Åtkomst och rengöring har jag varit nöjd med på MF20. Efter JF var det skönt att kunna dra ut hela skakarbordet och göra rent det ordentligt.

    Jag skall kolla in reservdelar i Sverige och Tyskland – det tar knappast längre tid att hämta därifrån än att slåss med Kesko :-).

  8. På tal om kylmaskineri i hytten på en tröska – hur bra kan de fungera på 15-20 år gamla maskiner som används 1-4 veckor / år, Redan på nyare personbilar är det vanligt att ac:n ger sig efter 10 års användning och att reparera ac brukar inte vara billigt.

    Hydrostat går väl inte byta tillbaka ifrån om man nångång kört tröska med hydrostat. Din MF måste väl ha varit bland de första i landet i sin storleksklass utrustad med hydrostat?

  9. Alldeles riktigt. Kyleländet fylldes på en gång men följande år var det slut på det roliga och sedan orkade jag inte bråka med det mera. Men jag vill verkligen ha en fungerande kylmaskin för det är så man ser svarta prickar då solen gassar som värst.

    Det var troligen den första eftersom den var testtröska hos Rosenlew. Och man ser tydligt att den är “heimlaga”. Men har fungerat perfekt. Nä, det blir knappast en ny tröska utan hydrostatisk drift … Hellre lappar jag den här nästan hur mycket som helst.

    (Kan man säja nu då den fungerar igen …)

  10. Jag kan no instämma i att dom gamla New Holland tröskorna e bra.. Jag kör med en Clayson 1520 årsmodell -89. varifrån man får reservdelar vät jag in fö jag har aldrig behövt köpa någo. men från K-järn e den köpt i tiderna. men no sku de ju vara roligt me en inhemsk oxå.

  11. Trevligt att höra att det finns tröskor som inte är sönder efter var och varannan hektar. Då finns det hopp om att hitta en fungerande om än begagnad. Av alla maskiner är det minst roligt att skruva med en tröska som är full av damm. En lerig och oljig traktor är mycket bättre :-).

  12. Hej Nisse! Det är typiskt, då man behöver sin tröska då krånglar den (inte annars) En liten episod då vi hade en begagnad Sampo tröska, för längesen den var säkert ett måndags exemplar för om någå krångla så var det den. Om gubben min fick tröskat ett lass så visste han redan att det blir just o börja reparera, vilket det nästan var.En höst låg han under tröskan o reparera nåt, jag var hantslangare, han sa åt mej sen då den var klar, om han nån gång börjar gå mot en Sampo tröska för o titta på en för byte, va snäll o dra bort mej därifrån om jag inte själv förstår. Det blev första o sista Sampon i vårt hus. Nåja så byttes denna mot en “ny begagnad” Claas flera år yngre o stor o mäktig då. Den gick många år bra, lite remont då o då. Efter det blev arealerna större o tröskan byttes mot en ny dansk Dronningborg som var mycket bra och effektiv , klart den var ju ny. Han tröskade 13 höstar utan nåt större fel, sen blev arealerna igen märkbart större och då blev det att se sej om efter en lite större begagnad, av samma märke. Han for till Danmark med “dealern” och köpte därifrån en begagnad MF-30 (Dronningborg) detta var år 2002 . Tröskan var som ny (är ännu) den har gått mycket bra , lite slit-delar har han bytt och är det nåt så kommer det snabbt från Danmark, Han är mycket nöjd med sin tröska fast den redan är “tonåring”. Dessutom var priset passligt, bords-vagnen kom på köpet, skärbredd 14,5 fot, frakten var mycket passlig. Han skulle för samma pris fått en liten gammal Sampo här.. Han såg inte på en enda Sampo. Tröskan var för gubben ett lyckat kap. Så nu vet du Nisse vad det ska vara för tröska som du ska leta reda på.. heehee.. hälsar (tröskarns sekreterare)

  13. Inte så dumt förslag. Vår gamla JF var ju dansk den med. Och så “snakker jeg dansk” efter ett halvår i Århus. Jag har också funderat på Dronningborg men det är sedan reservdelarna … Kvaliteten på danska system har varit bra så kanske man inte behöver dem så ofta. Jag har en massa Kongskilde i torken.

  14. Hej

    Janne skriver om Dronnningborg og MF-tröskor från Danmark. Det är tyvärr slut sedan några år. Agco flyttade så vitt jag vet produktionen till Italien.

    Jag är för övrigt den lycklige ägaren av en Sampo 690 från 1989. En ovanlig modell här i landet. Jag fick veta att det såldes ca. 87 stycken i Danmark, varav en del har återexporterats till Finland.

    Har tidigare haft en Dronningborg med system till ogräsrensning. När jag jämför har Sampon klart bättre kapacitet och är mycket enklare at servicera. Det brukar inte gå sönder något men i år är ett dåligt år med ett trasigt dubbelhjul (rem och tandhjul) i höger sida och metalltrötthet på lamellsållet så det knäckes och sjönk ned.

    Det gick at lappa ihop på 4 timmar men jag borde investera i ett nytt såll. Jag mottar gärna tips om att hitta ett begagnat och bra sådant i Finland? Agco i Danmark har alla reservdelar men billigt är det inte.

    I och för sig är jag dock en nöjd Sampo-ägare. Med en Dronningborg hinner man inte med det samma men på ett litet jordbruk går det väl an. Sampo är allt i allt dock en klass bättre.

    Vilke tröska aom är bäst kan man diskutera länge. New Holland, Claas, Deutz Fahr och Laverda hör man vanligen bra utlåtanden om.

    🙂 Michael

  15. Det var meget dejligt at få en kommentar fra Denmark.

    Jag såg att Agco flyttat produktionen till Laverda. Det betyder problem med reservdelar på längre sikt så det blir knappast en Dronningborg. Sampo 690 är nästan exakt samma tröska som min MF20 men jag har Perkins motor. Sedan kan man fundera över hållbarheten. Jag vet att danska förhållanden är väldigt olika. Ni tröskar mycket torrare säd än här i Finland och belastningen på tröskan är därför mycket mindre. Vår MF20 blev i fjol så full med våt och seg halm att det tog två man många timmar att riva bort eländet. Det är inte omöjligt att axlar och annat knäcktes i det sammanhanget även om de gått sönder slutgiltigt först i år.

    Jag har ett gammalt såll men det är sönderrivet vid tidigare sönderkörningar. Då de eländiga gummibussningarna blir slutslitna så börjar skakarbordet ta i lamellsållet och river sönder det. Jag har svetsat det ett par gånger men tröttnade för ett par år sedan och köpte nytt. Och det var inte billigt …

    Jag är rädd för att gamla såll är sönderkörda men du kan alltid försöka med demonteringsfirmorna t.ex. Suomen käyttökone eller Latvala group ifall du hittar nån som kan annat än finska. Finns på nätet. Sök på “puimurien purkuosia”.

  16. Jo, jag försökte se på sidorna men de har något idiotsystem som troligen kräver Windows för att fungera så jag kan inte se på sidorna alls (jag kör bara Linux).

    Varifrån kommer alla töntar som gör upp nätsidor som folk inte kan läsa. Påståendet att Windows är det enda viktiga systemet börjar vara föråldrat. På de nya läsplattorna står Android (Linux) för 75 % och Windows för 3 %.

    En förståndig människa gör förstås sidor som kan läsas av alla och använder någon standard och inte Microsofts underliga påhitt som mest används för att krångla med alla som inte köper Microsofts program.

  17. Hej

    Noterade att dom säljer en Rosenlew via utmätning (ulosotto) kanske inte det mest vanliga stället att hitta en tröska (även en traktor) på, så kanske priset kan hållas moderat..??

    Häls, Kristian

  18. Hmm, visst skulle det vara trevligt med en så ny 2065. Men jag misstänker svagt att priset kommer att gå utöver det jag har råd med. Den är bara 8 år gammal och körd 700 timmar. Då kunde man köra 20 år innan den spricker :-).

  19. Tack för alla svar.

    Jag har hittat en tysk “sållförhandlare” som tycks ha rimliga priser: Agro-Star (nära Karlsruhe/Stuttgart). Sedan tillkommer såklart också frakten. Men om man ända åker en svang till Tyskland på semester, kan man ju alltid ta med ett såll hem. Om inte frugan har handlat för mycket annat *hehe*

    http://www.traktorpool.de/agro-star/search/homepage_id/3901/netgross/1/page/3/results/500/sort/ASC/sortby/price/

    🙂 Michael

  20. PS. Det här med bussningarna til skakarbordet var det allra första jag fick veta då jag köpte min begagnade Sampo. Det hade tydligen inträffat åtskilliga tillbud på 680-690 tröskor. Också på just min tröska (minst 600 timmar har gått sedan dess).

    – Kolla dem alltid mycket noga! Ramlar skakarbordet ned – då blir det dyrt! Så han som då hade den auktoriserade servicen.

    En annan svaghet skulle vara axeln till skärbordet. – Skulle det hända byter vi dock ganska lätt til en ny av bättre styrka, fick jag veta.

    🙂 Michael

  21. Jag köpte min direkt från Rosenlew. Det var en testtröska som de provade ut all sorts ny utrustning på. Det fanns ingen dokumentation och ingen visste nånting om den så jag fick klara mej bäst jag ville. Men den var å andra sidan mycket förmånlig och relativt litet körd med – för 25 år sedan …

    Jag klagar inte över skakarna egentligen – det är bara slitdelar – men huvudaxelns fästen är en verkligt allvarlig sak …

Kommentarer är stängda.