För ett par veckor sedan blev vår traktorpark väldigt enformig. Alla traktorer på gården är numera röda, då Deutzen(även kallad gööna tattårn av vår tvååring) byttes bort. Alla är alltså röda, en är Case och dom andra tre är Massey Ferguson 165S, 5470 och 6455.
Före 6455an kom till oss, så diskuterade Antte med sin systerson om traktorbytet och pojken sku inte att förstå varför vi ska ha ännu en Fergu till?? Nå, efter fortsatt diskussion kom det fram att han trodde att vi hade köpt en 165a till, men då han förstod att det var frågan om en lite nyare modell godkändes bytet 😀
Deutzen började ha lite väl mycket “krämpor”, ifjol var den ur spel flera veckor på grund av ett elproblem som var svårt att fixa och dessutom fungerade inte kraftuttaget som det skulle trots servicen. Så den blev lite onödigt osäker och dyr i drift.
Nu är det ju inte frågan om några grymmt stora traktorer och det behöver vi inte heller. Viktigaste är att de håller ihop och funktionerar då när det behövs, så man inte behöver gå och vara nervös hela tiden och bara vänta att något igen ska gå sönder.
Våran tvååring verkar i alla fall vara nöjd trots att gööna tattårn inte längre finns med 😀
Författare: Sonja
Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb!
Visa alla inlägg av Sonja
