Ägnade en del av juldagen åt att färdigställa en plöjningsvideo som jag de facto påbörjade för två år sen. Ibland mal kvarnarna långsamt 🙂 Den kunde lika gärna vara filmad i år ty förhållandena har varit snarlika med en lång varm höst. Jag förutspådde tidigare att detta kan bli året utan vår och höst då våren kom sent och blev ovanligt kortvarig i och med att sommarvärmen kom redan i mitten av maj. Sommarvärmen höll ju i sig långt in i september och sen blev det plötsligt kallt i medlet av oktober men den kallperioden blev kortvarig så hösten kom igen och ser ut att hålla ut året till slut. Den lilla tjäle vi hade kring självständighetsdagen försvann med allt regnande inför jul och skulle det inte vara blött antar jag att det vore möjligt att plöja ännu.
Videon som jag förhoppningsvis fått att fungera beskriver plöjningen av hemåkern den 5 december 2011. Åkern hör till de med tyngre jordart och hade delvis stubbträdats, för att bekämpa ogräs, men fukthalten var ganska hög så det gick relativt lätt trots ett plöjningsdjup på 20-22 cm. Lite snö gjorde omgivningen ljusare och ytan var en cm frusen så däck och redskap hölls rena. I mitt tycke idealiska plöjningsförhållanden. I och med att plogen har både vänster och högervridna vindor (så kallad växelplog) så är det möjligt att starta plöjningen längs ena åkerkanten och plöjningen fordrar på så vis lite mindre planering då man inte behöver mäta in var öppnings- och slutfåror skall placeras. Märker man bara upp tillräckliga vändtegar i ändorna av fältet så kan plöjningen fortgå utan att använda kopplingen vid vändningen. På fältet i fråga brukar jag hålla 17-18 meters vändteg som plöjes till sist. Det var lite diskussion tidigare i höst om sidobegränsare och toppstänger skulle vara fasta eller lösa. I det här fallet då det rör sig om en delburen plog så bör båda vara låsta för att undvika slag vid vändningen. Plogen är ganska tung (~2,5 ton) så man vill inte ha några okontrollerade rörelser.
Hoppas videon rätar ut en del funderingar kring plöjningens utförande även om den inte är pedagogiskt fulländad, det är ju lite svårt att både filma och plöja samtidigt. En liten snutt fick jag filmad med hjälp av dottern men resten fick jag göra själv. Är det något ni undrar över så får ni kommentera!
Fin video … Jag har bara en Överum treskärig tegplog och funderade en tid på en växelplog. Men vi har så korta drag att det med ordentlig vändteg inte blir mycket kvar av draget. Så jag satsade i stället på en billig tallriksharv för den går lättare och snabbare att köra oregelbundna åkrar. Vi har vägen tvärs igenom våra åkrar och det är förstås bekvämt på många sätt men då blir också alla drag väldigt korta och alla åkrar oregelbundna. En plog trivs bäst på smala och långa åkrar.
Helt klart inverkar fältets form på hur snabbt man plöjer. Ett runt fält innebar ju att man inte behövde vända alls, skulle man äga Söderfjärden ensam skulle det vara en möjlighet 🙂
Annars är långa smala fält att föredra i de flesta fall. Har många gånger undrat varför man vid nyskiften föredrar kvadratiska åkrar?
Har också en åker som genomskärs av en åkerväg, inga diken dock så jag brukar lyfta upp plogen under tiden jag korsar vägen.
Det såg ju väldigt behändigt ut men jag har alltid undrat om det inte är “prackot” att plöja vändtegar och kilar med korta drag om man har en delburen plog? Du visade inte plöjningen av hela vändtegen 😉
Patrik (4år) gav vitsordet berömligt för videon. Vi såg på den samtidigt med kvällsmaten. Han hade dock lite svårare att förstå varför vissa kramar träd när vi såg på vad som annars fanns i bloggen 😉
Tyvärr hade jag inget videomaterial från slutet av plöjningen, Andreas. Sen är det också lite svårt att filma samtidigt med att man kör när man balanserar på dikeskanten. Men jag måste erkänna att jag ibland fuskar lite på så vis att jag plöjer de 5-6 sista dragen FÖRE vändtegsplöjningen ända till diket och så att när jag sen plöjer vändtegen kör ovan på det plöjda vid vändningen i hörnen. Det packar ändå inte till jorden destomera och ger ingen slutfåra i åkerns längdriktning de år när vändtegen plöjs utåt. Enligt “skolboken” så borde man “figurplöja” de tre sidor som återstår när det återstående av åkern är lika brett som vändtegen. Ofta gör jag också så de år vändtegen plöjs inåt som i filmen men inte i detta fall då åkerns arrondering är lite speciell. Är skiftet eller vändtegen kort så brukar jag faktiskt backa och plöja allt i en riktning i stället för att vända. Har ju några åkrar som är på endast 0,2-0,3 ha. Det går annars lätt att backa med plogen då plogens bärhjul kan styras hydrauliskt. Och man får fina anslutningar (jämnt utan uddar) till vändtegen i och med att man kan sätta i och ta ur ett skär åt gången, om man bara lär sig hantera hydrauliken 🙂
Ja se det här jordiska är så pass mångfacetterat att det inrymmmer allt från trädkramande till att vända jorden, Jan-Ove & Patrik 🙂
Bra krut i Fiaten! Fin plöjning och plogen verkar ju gå väldigt stabilt delburen som den är. Du skrev i ett tidigare inlägg om latmasken. Jag har ett bra tips hur man slipper den.
Du är ju trädgårdsodlare så du har ju kål. Lägg dig på mage och placera ett kålblad på ryggen så ska du
se att latmasken kryper ut!! Inte för att du verkar ligga på latsidan alls, men som ett tips inför nyårshelgen! Gott Nytt År på Dig och alla bondbloggare!
Tack detsamma Micke!
Ska testa det där med kålbladet 🙂 Men skämt åsido så är det dokumenterat att kålblad bland annat har en läkande antiseptisk verkan. När jag brukar få “römnor” (hudsprickor) av allt för mycket grävande i fuktig kall jord så läkes såren snabbt om man bara hanterar lite kål emellanåt.
Joo Fiaten är van att få ta i, lite ålderdomssvaghet börjar göra sig påmind den har nu gått närmare 9000 timmar (blir väl snart dags att se över insprutare och dylikt). Visst vore det bra med någon hästkraft till speciellt vid djup plöjning i svåra förhållanden. Men det finns ju växellåda och tilläggsvikter att ta till vid behov. Axlar har jag inte haft problem med men ett antal kopplingar har jag slitit loss centrum ur 🙁
Tack för tipset med kålbladen! Har en gammal MF 390 som jag satte turbo i i våras. Vattenkyld och med
wastegate och ställd lite från höften. Blev väl lite 130 hk+. Avgasrörets (rostfritt) sista krok har regnbågens alla färger och drar Kronos 430 rullharv i vall 22 km/h och då går det ännu inte tungt!
Ska pröva det där med kålbladen för du är inte ensam om hudsprickor. Vissa påstår att B-vitamin kan
hjälpa. Finns bla i öl har jag hört när dom stora grabbarna berättat. Få se om julölen funkar, annars lär det väl bli kål. Ölbehandlingen tror jag i alla fall är mycket trevligare!
Inget fel på varken öl eller kål enligt min mening, Micke. Men kanske bäst med en behandling åt gången 😀
Och turbo + intercooler ska det va sa sonen också men det har jag nu ändå inte monterat på Fiaten för då får jag nog se över kopplingen misstänker jag. Sonen pillade också lite på turbon och diverse ventiler i Celican, det blev aldrig mätt men närmare en 400 hästkrafter misstänker jag att den var god för. Minns att han när jag hämtade honom från Dragsviksbussen till först frågade om någon kört ifrån mig på vägen in till stan 🙂