Konditionen… Var är den? Antagligen försvann den sakta men säkert vartefter som jag snöt mej.
Man gör det man måste när man är knockad, men inte mycket annat heller. Så när jag var på bättringsvägen och orkade stå i ända hela dagen, for vi med Mathias in mot storstan för att handla sådant om kan behövas medan menföret råder, och är lite tungt att släpa runt över bron. De utlovades kallare väder, jag skulle fara med Mathias till Geta och skulle bli borta någon dag, så jag beslöt att dra upp båten i tid. Sjön ska tömmas, men före det handlas. Vinter ska det väl bli i år också, och nu verkar den vara här, återstår att se om det håller i sej. När vi ändå var i stan, inte hade så överdrivet mycket som måste uträttas passade vi på att fara till ett av Mathias favoritställen. Det ena är “ankasgrisen”, om nu någon kan försöka sej på en gissning vart det då bär, det andra är Hoplop. Och till hoplop bar det.
En 6 åring har en otrolig kondition när det gäller att skena i färggranna tunnlar. Jag var helt slut redan bara att ta mej dit, så jag parkerade mej med en kaffemugg och funderade lite vart konditionen tagit vägen. Men det är väl bara att konstatera att det är som min morfars bror sade en gång, “-muskler och kondition, det är färskvara det!”
Men nu är det slutmarrat. Nu orkar jag inte vara sjuk mer bestämde jag. Och började bygga upp lite kondition igen. Stavgång. Det är grejjen det. Alla hippa tanter och jag går stavgång. Dessutom är det mycket bra för att hålla rörelse i ryggen och nacken. Jag har, med ett uppehåll när jag hade flunssa som värst, varje kväll som det inte varit 5 före omöjligt, gått en länk med stavarna. Min nacke mår med det mycket bättre, och man känner sej riktigt duktig när man stakat på genom blåbärsris, över stock och sten en runda med pannlampan fastsurrad kring huvudet. Nu hoppas jag bara att min iver att staka på, håller i sej så jag någorlunda snabbt skulle få upp någon form av kondition innan jag drar till skogs, annars lär den väl komma bara man börjar böka på bland enbusksnår, björksly och annat krafs som man inte behöver söka för att hitta 🙂
Jo, det är uselt med konditionen här också. Men jag har börjat med skogsarbetet och det brukar få igång musklerna – ifall man klarar de första veckorna. Jag har en hel del att gallra så det passar bra att börja med de små – speciellt som det är nästan ingen snö alls … Senare skall jag ta itu med de stora granarna som är upp till 60 cm i diameter.