Livet på landet i Solf, Ytterholm, Yttermark, Heisala och Hindersby
Ska man bli orolig?
Idag kröp kvicksilvret upp emot 8 grader och det blev onekligen lite varmt innanför skyddskläderna i skogen. Städade bort virket i dikesöverfarterna och hämtade hem traktorn för nu efter regnet är det nog färdigt med utkörningen av virke från mossen. Det som legat i vattnet i dikena var tungt så jag fick nöja mig med att köra halvfulla lass och även samla lite ris till de besvärligaste platserna.
Konstaterade också att värmen börjat locka växterna till att vegetera och det är det som oroar mig. Får vi nu en ordentlig köldknäpp, vilket är fullt möjligt, så är nog växterna ömtåliga och kan ta skada då de lockats ur vintervilan.
Att knopparna visar färg den här tiden är nog lite ovanligt det är ju inte fråga om något träd vid någon byggnads sydvägg utan mitt i skogen.
Vårbruk
Hörde att kollegerna i sydfinland har inlett vårbruket med potatissättning och även det är ovanligt tidigt och förstås förenat med stora risker. Men visst kan det vara värt ett försök ifall det skulle lyckas, antar att inhemska nypotäter till Valborg och Mors dag kan bli värdefulla 🙂
Författare: Christer
Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.
Visa alla inlägg av Christer
3 reaktioner till “Ska man bli orolig?”
Det kan säkert bli problem med många växter efter denna vinter. Hösten var också ovanligt varm, och endel växter kan ha fått problem med invintringen, sedan har det varit dåligt med skyddande snö på många ställen.
Joo, det återstår att se. Positivt är att sorkarna inte har haft det lätt de heller när dom inte kunnat jobba i skydd av snön.
Inte är det bra inte. Men man kan inte göra nånting åt vädret så det är ingen idé att vara orolig. För en bonde är det bra att ha ett visst mått av fatalism och rycka på axlarna och tänka att “Det går som det går” – speciellt då det gäller vädret. Man kan hellre bekymra sej över saker som man kan göra nånting åt.
Här är det inte riktigt läge att sätta potatis än även om snön är borta.
Det kan säkert bli problem med många växter efter denna vinter. Hösten var också ovanligt varm, och endel växter kan ha fått problem med invintringen, sedan har det varit dåligt med skyddande snö på många ställen.
Joo, det återstår att se. Positivt är att sorkarna inte har haft det lätt de heller när dom inte kunnat jobba i skydd av snön.
Inte är det bra inte. Men man kan inte göra nånting åt vädret så det är ingen idé att vara orolig. För en bonde är det bra att ha ett visst mått av fatalism och rycka på axlarna och tänka att “Det går som det går” – speciellt då det gäller vädret. Man kan hellre bekymra sej över saker som man kan göra nånting åt.
Här är det inte riktigt läge att sätta potatis än även om snön är borta.