Vad månde bliva….

…. av denna vår?
Jag har legat lågt med skriverierna nu ett tag och det har berott på en enda sak. Det har inte hänt något revolutionerande på hemmanet. Det är inget speciellt för så är det alltid denna tid på året. Jag brukar hålla mig i idet under den kalla tiden, och så hade det väl kunnat bli i år också.

Nu är det ju bara det att det inte har funnits nån kall tid i år, kölden inskränkte sig till två slarviga veckor i januari och som en direkt följd av detta har inte heller flitens lampa helt lyst med sin frånvaro. Jag har grejat på som aldrig förr med skogarbete, och både röjt och huggit stockar, men jag har inte riktigt sett någon anledning att störa Er med rapporter om denna verksamhet, för det har våra tre kolleger skött alldeles med den äran, och vad gäller skogsjobb ligger jag nog som nummer fem i hackordningen bland våra bloggare så jag har låtit Er hålla till godo med Nisses övertänkta skogsbruk, Christers fastkörningar och Charlottas intressanta skärgårdsskogsbruk.

Nu skriver vi första söndagen i sommartiden och som ju tidigare framkommit startar även mina livsandar upp i samband med att första torfsvipan dimper ner på hemmanet.

Nu gäller det att komma underfund med hur man skall förhålla sig till den kommande odlingssäsongen i förhållande till den tidiga våren. Åkrarna börja ljusna upp och just nu ser hela naturen ut ungefär som den skall ca 2 veckor innan vårbruksstart. Problemet är bara att vi skriver den 30 mars.

Jag blir bara säkrare och säkrare på att den kommande säsongen kommer att urarta totalt. Just ni går jag faktiskt och hoppas på ett riktigt rejält bakslag så att saker och ting skall normaliseras. Hörsägen berättar att det har såtts vete i Övermark i mitten på april för några år sen, och samma sägen berättar också att det inte gick speciellt bra. en blick i mina anteckningar ger vid handen att enda undantaget från tesen “fin vår ger dålig sommar” var 1990. Alla övriga år har det stämt.

Problemen har redan börjat noteras. Det som stubbharvats på hösten har vanligtvis sett ut som en övningsplats för kraschlandningar innan snön kommit, men under vintern och under snön har mikrober och annat knytt gjort sitt och på våren efter snösmältningen har allt sett bra ut.

Så icke i år. Som synes av bilden nedan har ingenting alls hänt i år och vad jag skall göra med den här åkern i vår har jag i skrivande stund ingen aning om.  Odlingsplanen säger vete men förståndet säger snarare vete f-n!

Jag var en sväng ner på åkrarna för att ta bilden av den oruttnade stubben ovan, och gick nästan i mentalt baklås när jag tittade till Ladtomten, den åker som allra mest lever ett eget liv.

DEN SÅG UT ATT VARA HARVFÄRDIG! 31 mars! Nu gubbar och gummor bara måste vi få ett bakslag, annars blir kommer hela detta år att bli ett enda stort bakslag.

Kanske det var därför som Agri-Market i fredags på LF´s framsida översatt “schaktblad” till “bakslag” Vad vet jag. Lite kul översättning var det i alla fall.

Författare: Kalle

Har varit spannmålsodlare sedan 20 årsåldern. Jobbar som brandförman i Närpes, det betyder att jag inte är heltidsjordbrukare annat än i hjärtat. Jag har familj, sambo och tre döttrar födda -04, -09 och -16 Jag odlar spannmål och oljeväxter på 38 ha, och gör detta på största allvar. Den skrala lönsamheten har inte knäckt mig, bara gjort att jag inte kan vara heltidsbonde. Dessutom har jag ett intresse för närhistorien, och jobbar gärna med att restaurera nyare veteranbilar. (70-talet) Har tre dylika + en mc i garaget. Samlar gärna material och skriver ner mycket nutidshistorier för framtiden. Jag är öppen för det mesta bara det inte har med sport eller idrott att göra. Jag betraktar all sport och idrott som flykt och försvarbeteenden, det man inte kan göra med traktorn kan gott lämnas ogjort! Visa alla inlägg av Kalle